Olika villkor för småpartier hos opinionsinstituten

VAL. Altingets genomgång visar att det inte bara är mätmetoderna som skiljer opinionsinstituten åt. Hur de förhåller sig till särredovisning av partierna utanför riksdagen är också olika.

Ju närmare valet vi kommer desto mer utrymme får partisympatiundersökningarna. För ett parti under 4-procentsspärren betyder det mycket om partiet är en del i denna rapportering och särredovisas, eller om partiet klumpas ihop med alla andra småpartier och redovisas i den anonyma övriga-posten. Altinget har intervjuat fem olika opinionsinstitut och Statistiska Centralbyrån (SCB) om hur de redovisar sina väljarundersökningar.

Nyligen kom SCB:s partisympatiundersökning. I undersökningen återfanns, förutom de åtta riksdagspartierna, kategorin “övriga” med 2,6 procent. Feministiskt initiativ (FI) särredovisades alltså inte.

– Har ett parti bland de övriga partierna mer än 2,5 procent i väljarstöd så särredovisar vi dem. Senast FI hade det var i maj 2014, säger Regina Vilkénas, undersökningsansvarig PSU, Statistiska Centralbyrån.

FI

Bland opinionsinstituten hör det emellertid numera till vanligheterna att Feministiskt initiativ särredovisas från kategorin övriga partier. Men inte alltid. De olika instituten har olika inställning och kriterier till när de väljer att redovisa ett parti i mätningarna.

Inizio, Demoskop, Novus och Ipsos använder alla ett fast procentkriterium. Men detta skiljer sig åt.

– Ett parti ska nå minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller minst 3,5 procent i en mätning för att särredovisas, säger Karin Nelsson, opinionschef, Inizio.

Ipsos använder i stort sett samma kriterier som Inizio medan Novus som i de senaste mätningarna inte särredovisat FI har hårdare krav.

– Vi slutade att särredovisa FI efter att de legat under 2 procent under flera månader. Vi kommer särredovisa igen när de har legat över 2 procent i tre månader, säger Liza Pettersson, opinionsanalytiker, Novus.

Hos Demoskop ska ett parti ha ett relativt högt väljarstöd för att börja särredovisas. Men det är svårare att “åka ut”.

– Vi har en princip att om man ligger över 3 procent över tre månader börjar vi särredovisa. Om samma parti under 6 månader ligger under 2 procent slutar vi särredovisa det, säger Peter Santesson, opinionschef, Demoskop.

Sifo sticker ut

Det opinionsinstitut som sticker ut i sammanhanget är Sifo. De har ett mer flexibelt förhållningssätt till vilka partier som särredovisas och inte.

– Det finns ingen absolut gräns. Det beror lite på hur det har gått i föregående val. Dyker det upp ett nytt parti brukar vi säga att vi särredovisar vid 2-2,5 procent om det finns en varaktighet i det, säger Toivo Sjörén, opinionschef, Sifo.

Samtidigt lägger Sjörén in en brasklapp.

– Det här med varaktighet kan man ju vara lite försiktig med. Vi har ju sett Junilistan och Piratpartiet dyka upp väldigt hastigt. Så ser man att det finns en rejäl opinion så kan man ju inte vänta till efter valet att redovisa den.

Sifo är heller inte benhårda när de slutar att särredovisa partier. Riksdagspartier eller tidigare riksdagspartier kan redovisas längre. Och ett parti som börjat särredovisas plockas inte med automatik bort om det kommer under de 2-2,5 procenten. Sjörén menar att särredovisning är en bedömningsfråga.

– Man ska inte lyfta fram mer än som finns i opinionen. Men de partier som vi lyfter fram har vi ju sett att folk spontant börjat säga. Ser vi att någonting ökar så kan vi ta ett beslut att särredovisa, säger han.

Mätmetoder

Det finns stora skillnader i mätmetoder mellan de olika opinionsinstituten. Inizio använder till exempel enbart webbaserade intervjuer. Medan Novus endast genomför telefonintervjuer. Ipsos använder sig av en blandning.

– Vi kombinerar telefonintervjuer med slumpmässigt individurval med digitala intervjuer med slumpmässigt rekryterad panel, säger David Ahlin, opinionschef Ipsos.

SD

I det senaste riksdagsvalet underskattades stödet för Sverigedemokraterna. Det har gjort att flera av instituten ändrat sina metoder för att bättre mäta stödet för partiet.

– Förutom att fråga vad man skulle rösta på om det vore val idag ställer vi även ett antal följdfrågor om sakpolitik för att kunna uppskatta hur stor grupp bland de osäkra väljarna som egentligen sympatiserar med Sverigedemokraterna, säger Liza Pettersson, Novus.

Ipsos genomförde en utredning efter riksdagsvalet för att se vad underskattningen berodde på.

– Vi kom bland annat fram till att vi hade ett systematiskt högre bortfall i kommuner och områden där SD hade starkt stöd. Vi analyserade även intervjuare och kunde se att intervjuare med utländska namn eller som pratade svenska med brytning hade systematiskt lägre SD-svar bland sina intervjuer. Vi kunde se en del sådana effekter som både hade att göra med bortfall generellt men också sociala effekter som kan ha att göra med intervjumetoden, säger David Ahlin.

Ändringar

Sedan dess har Ipsos gjort ändringar i sitt arbete för att bättre fånga upp väljarsympatierna.

– Innan valet och tiden efteråt jobbade vi enbart med telefonintervjuer. Dels jobbar vi med en kombinationsmetod nu. Sedan har vi också ändrat hur vi köper in urval och försöker få det mer representativt. Vi har också ändrat hur vi efterarbetar data och väger data på olika sätt för att korrigera för bortfallsproblematik, säger Ahlin.

Övriga partier

FI är det senaste partiet att lyckas komma över “särredovisningsspärren” hos instituten. Men att ytterligare partier kan komma att särredovisas är inte helt osannolikt.

– Jag ser i våra mätningar att andelen övriga partier ökar. Det började öka i våras någon gång. Övriga tillsammans är runt 2,5 % i våra mätningar nu, säger Karin Nelsson, Inizio.

I en tidigare version av artikeln stod det att SCB endast särredovisar riksdagspartier. Riktigt är att SCB särredovisar partier med ett stöd på mer än 2,5 procent.

 

Forrige artikel Så ska utlandssvenskarna rösta mer Næste artikel Fegt beslut av Jaara Åstrand Fegt beslut av Jaara Åstrand