Stoppa regelkrånglet som kostar svenska företag 200 miljarder kronor per år

Sverige är ett av få europiska länder vars ekonomiska produktion minskade under 2023, och som enda EU-land, väntas ha en krympande ekonomi under 2024. Först 2025 kan den svenska ekonomin åter växa och under dessa tre år blir tillväxten så lite som en halv procent. Länder som Malta och Irland, med låga skatter och begränsad regelbörda, lyckas samtidigt med stark tillväxt och springer om Sverige.

Levnadsstandarden minskar

Med tanke på befolkningstillväxten i Sverige minskar faktiskt levnadsstandarden per invånare. Samtidigt förväntas en arbetslöshet på 8,5 procent under 2024, vilket näst efter Spanien och Grekland är den högsta nivån i unionen. Året därefter förväntas arbetslösheten i Sverige fortsätta öka marginellt. Vår svaga tillväxt och höga arbetslöshet manar till en diskussion om den svenska modellen. En del av problematiken är arbetsmarknadens stora strukturella problem, stora och växande grupper kommer inte i arbete.

I en ny rapport menar Småföretagarnas riksförbund att ett helhetsgrepp krävs, så att den svenska modellen blir mera småföretagsanpassad. Utmaningarna är tydliga.

Företag utan kollektivavtal ska inte diskrimineras.

Regleringen av arbetsmarknaden med sammanlagt 650 kollektivavtal hämmar jobbskapande och tillväxt bland småföretagen, inte minst genom att småföretag utan kollektivavtal utestängs i en del sammanhang. Regelkrånglet kostar företagen 200 miljarder kronor varje år. Svenska företag åläggs till och med regler som inte ens tillämpas i offentlig upphandling.

Arbetsgivaravgiften är för hög

Företagare i Sverige tyngs också av tillsynsavgifter och långsamma tillståndsprocesser. Arbetsgivaravgiften i Sverige är mycket hög. Skattekilen, skillnaden mellan arbetsgivarens bruttokostnad och vad den anställde har kvar netto efter skatter och avgifter, är i Sverige bland de högsta i jämförelse med andra utvecklade ekonomier. Kompetensförsörjningen fungerar dåligt och vårt utbildningssystem kan inte leverera praktiska kunskaper motsvarande behoven, till nackdel för småföretagen där fyra av fem nya jobb skapas.

Lösningen är en mera småföretagsanpassad svensk modell, där barriärerna till nya jobb och nya företag minskas:

• Företag utan kollektivavtal ska inte diskrimineras. Svensk arbetsmarknad behöver acceptera större utrymme för skillnader mellan företag samt individanpassad lönesättning.
• Klimat- och näringsdepartementet bör ha anställda som jobbar med regelgiljotinen. Det vill säga systematiskt går igenom regelverk och underlättar eller avskaffar det som är onödigt krångligt.
• Kommuner bör införa servicegarantier. Tillståndsprocesser och tillsynsprocesser ska hanteras smidigt och till lägsta möjliga avgift.
• Strukturell sänkning av arbetsgivaravgiften med sex procentenheter. Reformen är huvudsakligen självfinansierande och kan i övrigt finansieras med minskade statliga utgifter för administration.
• Större fokus på arbetsplatsförlagt lärande. Yrkestrainees, en utbildningsform där unga jobbar och studerar, behöver expanderas. Lärlingsprogram på gymnasienivå och inom ramen för Yrkeshögskolan för vuxna behöver likaså expanderas.

När något inte fungerar är det dags att tänka om. Det är för mycket 1900-tal och för lite 2000-tal i dagens svenska modell, då blir det ingen tillväxt. Det måste bli enklare och billigare att skapa växande företag och nya arbetstillfällen.

Stagnationen fortsätter

De reformer vi föreslår skulle få fart på utvecklingen, men för att nå dit krävs en krisinsikt. Efter att vi lämnade högskattemodellen för 50 år sedan har vi gått från fjärde högst levnadsstandard i världen till tolfte högst. Stagnationen fortsätter och det är svårt att se hur den kan vändas om inte den ekonomiska politiken läggs om.