Statlig inkomstskatt straffar strävsamma stockholmare

Den statliga inkomstskatten innebär en extra skatt om 20 procent för varje krona som intjänas på förvärvsinkomster över 50 000 kronor per månad. Höga marginalskatter skadar strävsamma individers drivkrafter att anstränga sig och genomgå krävande utbildningar. Cirka en miljon personer träffas av den statliga inkomstskatten varje år.

Statlig inkomstskatt drabbar stockholmare

I mångt och mycket kan skatten beskrivas som en ”Stockholmsskatt”. Invånare i Stockholm bidrar med mer statlig inkomstskatt än 80 procent av alla kommuner i riket. Räknat per capita betalar stockholmarna dessutom dubbelt så mycket som exempelvis en göteborgare.

Allt talar för att sänkta marginalskatter har en hög självfinansieringsgrad. När drivkrafterna till arbete ökar, väljer människor att arbeta fler arbetade timmar. Det genererar i högre skatteintäkter till staten. Finansdepartementet har nyligen konstaterat att avskaffandet av värnskatten – som var en del av den statliga inkomstskatten - var 100 procent självfinansierande.

I statsbudgeten för 2025 bidrar regeringen till att sänka marginalskatterna. Den så kallade avtrappningen för jobbskatteavdraget slopas. Dessutom fryser inte regeringen den automatiska uppräkningen för statlig inkomskatt, vilket gjordes inför 2024. Allt detta är lovvärt, men det räcker inte.

Höj skiktgränsen

En genomgripande förändring behövs för att minska marginalskatterna än mer. Även om de dynamiska effekterna sannolikt är betydande, behöver noggranna beräkningar göras för att hantera ett kortsiktigt skattebortfall. Att helt avskaffa den statliga inkomstskatten innebär att offentliga finanser försvagas med 60 miljarder kronor på ett bräde. Det är knappast realistiskt.

Att prioritera höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt kan vara ett viktigt steg för att stärka ekonomin och förbättra levnadsstandarden för många människor – inte minst i Stockholm. 

Vi har dock låtit Statistiska centralbyrån (SCB) räkna på offentligfinansiella effekter av en strukturell höjning av den så kallade skiktgränsen för statlig inkomstskatt till 60 000 kronor per månad. Resultatet ger vid handen att statens finanser försvagas med 17 miljarder kronor. Förslaget ligger inom ramen för det reformutrymmet under kommande år.

Vi har också låtit SCB:s analytiker beräkna samhällsekonomiska effekter av vårt förslag. Resultat: nästan 0,5 procent fler arbetade timmar i ekonomin, något lägre arbetslöshet, något fler sysselsatta och högre tillväxt om 0,32 procent.

Inför skattelättnader på inkomster

En gradvis reform skulle kunna innebära att skatten avvecklas i förslagsvis tre steg. Ett första steg skulle behöva tas under nuvarande mandatperiod.

Lågkonjunkturen tynger alltjämt företag och hushåll. Arbetslösheten ökar, samtidigt som sviterna av inflationskrisen ligger kvar. Genom sänkta marginalskatter blir det mer lönsamt att arbeta. Skattelättnader på inkomster gör att fler människor känner sig motiverade att ta på sig extra arbetstimmar eller söka högre avlönade positioner, vilket leder till ökad produktivitet och tillväxt.

Att prioritera höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt kan därför vara ett viktigt steg för att stärka ekonomin och förbättra levnadsstandarden för många människor – inte minst i Stockholm. Låt arbetet börja innan det är för sent.