Spänningar i regeringen om gruvavgifter

Nivån på mineralersättningen ska ses över. I dag är den på tok för låg, enligt Miljöpartiet som innan partiet hamnade i regeringsställning har drivit frågan om att införa en gruvskatt.
Men när regeringen och näringsminister Mikael Damberg (S) nu låter Myndigheten för tillväxtanalys utreda de avgifter som gruvbolagen betalar till stat och fastighetsägare – är den näringspolitiska angreppsvinkeln mycket uttalad:
"I en delrapportering ska Tillväxtanalys redovisa hur nivån på mineralersättningen och andra avgifter enligt minerallagen påverkar Sveriges attraktivitet som gruvland." står det i uppdraget från regeringen med titeln Uppdrag att kartlägga Sveriges attraktivitet som gruvland.
Internationalisering av gruvnäringen är av "yttersta vikt" om Sveriges gruv- och mineralnäring ska behålla sin tätposition, skriver regeringen som vill att Tillväxtanalys identifierar vilka faktorer som är viktiga för investeringsklimatet vad gäller gruvnäringen.
Av 7 kap. 7 § minerallagen framgår att ersättningen ska motsvara 2 promille (0,2 procent) av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats inom koncessionsområdet under året. Av ersättningen ska tre fjärdedelar tillfalla fastighetsägare inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten.
För gruvbrytningen år 2013 fick staten totalt 1,7 miljoner kronor i mineralersättning från bolagen.
Tillväxtanalys ska redovisa uppdraget senast i december 2016, med undantag för just den del som rör mineralersättningen som ska redovisas senast den 31 mars 2016.
I den överenskommelse mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna som ligger till grund för regeringsarbetet utlovas ytterligare förändringar för gruvnäringen, bland annat att miljökraven vid prospektering och provborrning ska skärpas. Näringsminister Mikael Damberg har dock än så länge inte velat kommentera när regeringen avser att börja utreda frågorna.














