Skolverket saknar flera miljoner efter läxhjälpsfusket

Skolverket väntar fortfarande på 4,3 miljoner av de 5 miljoner kronor som de har begärt tillbaka efter upptäckten av fusk med läxhjälpstödet. ”Tyvärr tror vi att chanserna att få tillbaka de pengarna är ganska små”, säger Jonas Krantz på Skolverket.

”Det är väldigt beklagligt att det fuskas med bidrag som skulle ha gått till elever som är i behov av läxhjälp för att klara skolan”, säger Jonas Krantz på Skolverket. (Arkivbild)<br><br><br><br>
”Det är väldigt beklagligt att det fuskas med bidrag som skulle ha gått till elever som är i behov av läxhjälp för att klara skolan”, säger Jonas Krantz på Skolverket. (Arkivbild)



Foto: Pontus Lundahl/TT
Anders Gustafsson

Skolverket arbetar fortfarande i efterdyningarna av problemen med fusk och korruption som har förekommit under den tid då den ideella läxhjälpen kraftigt expanderade. Mellan 2005 och 2022 ökade den ideella läxhjälpen från drygt 6,4 miljoner kronor till strax över 54 miljoner kronor. Toppen uppnåddes 2021 under pandemin, då nästan 59 miljoner kronor avsattes för ändamålet.

Till inkasso

Det var efter att Skolverket under 2022 gjorde en fördjupad kontroll av 30 ideella läxhjälpsföreningar som myndigheten krävde tillbaka 5 miljoner kronor från sju föreningar.

Vad ser ni för chanser att få in de pengar som ni har krävt tillbaka men inte fått?

Det var ett medvetet försök att redovisa ett inköp som man inte hade gjort.

Jonas Krantz
Avdelningschef, Skolverket

– Tyvärr tror vi att chanserna att få tillbaka de pengarna är ganska små eftersom det rör sig om ideella organisationer.  Även om alla obetalda fordringar går till Kammarkollegiet och sedan vidare till inkasso är det svårt att få tag i exempelvis företrädare för organisationerna, säger Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket, till Altinget.

– Det är väldigt beklagligt att det fuskas med bidrag som skulle ha gått till elever som är i behov av läxhjälp för att klara skolan, fortsätter han.

Myndigheten har också polisanmält läxhjälpsföreningen Sufis, något som nyhetsbyrån Siren och Dagens Nyheter tidigare har skrivit om. Detta utöver de tre föreningar som tidigare blev polisärenden, som Altinget rapporterade om i oktober.

Läs också

– Sufis hade förfalskat ett kvitto. De ville att det skulle se ut som om pengarna hade använts till att köpa en dator, men det var till ett spel. Det var ett medvetet försök att redovisa ett inköp som man inte hade gjort, säger Jonas Krantz.

God of war Ragnarök

I polisanmälan står det: ”Fakturan avser inköp av ’HP-Doctor’ om 5 587 kronor. Kvittot innehöll en uppgift som Skolverket reagerade på. Vid sökning på artikelnumret framkom att detta hör ihop med en annan produkt, nämligen ett PlayStation 5 + God of War Ragnarök paket.”

Sufis hävdar i sin kommunikation med Skolverket att de av misstag har blandat ihop två kvitton.

I början av december fattade regeringen beslut om att den ideella läxhjälpen i sin nuvarande form upphör. Framöver kommer skolans huvudmän vara den part som får söka medlen. Därefter kan de samarbeta med de läxhjälpsaktörer de har förtroende för.

Läs också

Det har varit ganska vanligt att Skolverket kräver tillbaka pengar, utan att det nödvändigtvis har haft med fusk eller felaktigheter att göra. När myndigheten stämmer av ambitionsnivån i föreningars ansökningar mot vad dessa sedan i praktiken har kunnat leverera, så har ambitionerna ibland inte uppfyllts helt. Då kräver Skolverket tillbaka en del av pengarna.

Hur många fall av medvetet fusk har ni hittat?

– Den gränsen har vi satt högt så vi tror att det finns ett mörkertal. Vi har flera ärenden där det inte har bedrivits någon verksamhet. Det finns också exempel där det har varit svårt att se att verksamheten bedrivits i linje med reglerna för läxhjälpen även om det inte är ett medvetet försök att lura staten på pengar. Men vi har anmält det fåtal organisationer där vi bedömer att de har passerat gränsen, säger Jonas Krantz.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00