Skattehöjningar innebär inte en vänstersväng – det är en tvärbroms

Det har kommit flera utspel den senaste tiden om höjda kapitalskatter, om slopat rut-avdrag, höjd fastighetsskatt och förändringar i 3:12-reglerna.

Magdalena Andersson (S) har vid flera tillfällen antytt att kapitalskatterna måste justeras upp för att betala notan för krisstöden, och under en digital konferens med Svenskt näringsliv och DI sade finansministern att Sverige historiskt har haft ganska generösa regler som ger möjlighet att plocka ut kapital obeskattat.

Nu senast meddelade Anders Ygeman (S) att Socialdemokraterna i Stockholm vill driva igenom höjda kapitalskatter på partiets höstkongress.

Dessa uttalanden pekar på en trend inom socialdemokratin och är ett sätt att bygga upp retoriken inför valet. Kritiker talar om en tydlig vänstersväng för att samla det socialdemokratiska partiet inför kongressen och valrörelsen. Då är skattehöjningar en av de frågor som är lätt att hitta enighet i och komma överens om inom partiet.

Företagen har kämpat

De flesta hoppas och tror säkert att pandemin ska vara över när det är dags att gå till val i september 2022. Men eftersläckningen på alla de företag som kämpat med blod, svett och tårar kommer att hålla i många år efter pandemin. Företag som tömt sin kassa för att klara krisen, företag som betalt löner för att behålla anställda under permittering mot löften om stöd, men som när det väl kom till kritan inte fått någon hjälp.

Företagare har lånat in kapital från banker, Almi, släktingar, blancolån och lån på husen för att få företaget att överleva. Kommer de att klara sig eller blir det en konkursvåg under 2022 som många ekonomer och revisorer varslar om?

Att Magdalena Andersson som finansminister i kölvattnet av krisen vill försämra incitamentet för jobbskapande är oerhört märkligt och svårt att förstå.

Mathias Rebane
Företagarförbundet

Där jobben finns

Det är viktigt att dessa överlever. Det är nämligen i dessa företag som jobbskapande måste ske. 250 000 arbetstillfällen kommer inte att skapas i storföretagen. Det skulle nämligen krävas att dessa 1 000 företag skulle öka sin personalstyrka med 25 procent. Att Volvo skulle anställa 7 000 personer. Det är ingen sannolik utveckling.

Om man i stället vänder blicken mot de drygt 1,1 miljon små och medelstora företag vi har i Sverige skulle det krävas att vart fjärde företag anställde en person. Med den kalkylen borde det vara självklart för varje ansvarstagande politiker att fundera på hur vi i Sverige ska stimulera dessa. Inte försvåra ytterligare för deras verksamhet.

Att Magdalena Andersson som finansminister i kölvattnet av krisen vill försämra incitamentet för jobbskapande är oerhört märkligt och svårt att förstå.

Innebär en tvärnit

Skattehöjningar för företagande blir inte en fråga om höger eller vänstersväng inom partipolitiken. För företagen handlar detta om en tvärbroms för utveckling och jobbskapande. Därför blir det märkligt att tala om ”omstart”, ”återstart”, ”få fart på hjulen” och i nästa mening tala om denna tvärnit som skattehöjningarna innebär.

Henrik Kristensen, ekonomie doktor och vd för Nordiska Värdepappersregistret, säger att kapitalkostnaden för små- och medelstora företag redan i dag är 2–3 gånger högre än för stora noterade företag. Att ytterligare höja kostnaden på kapital blir då förödande för företagande, jobbskapande och därmed även för skattebasen.

Småföretagarkommission

Tillsätt en kommission för att stimulera småföretagandet och jobbskapandet i dessa. Utse även en småföretagarminister som får till uppgift att underlätta tillväxten av dessa småföretag redan nu, för att påskynda återhämtningen efter corona och sätt på allvar igång arbetet med att nå Europas lägsta arbetslöshetsgrad.