Debatt

Skattebetalarna: Vi måste ha mer transparens inom skatterna

DEBATT. Vi behöver transparens och tydlighet i skattesystemet så vi medborgare vet vad vi får för skattepengarna. Det är en förutsättning för demokratin, skriver organisationen Skattebetalarna. 

Christian Ekström och Anders Bergeskog
Christian Ekström och Anders Bergeskog
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Christian Ekström,
Vd Skattebetalarna
Anders Bergeskog,
Nationalekonom och författare till boken Sveriges väg till högskatteland – utopi och verklighet under hundra år.

 

För snart trettio år sedan genomfördes det som brukar kallas ”århundradets skattereform”. I Januariöverenskommelsen som ligger till grund för vår nuvarande regering, slås fast att en ny skattereform ska genomföras. Som ett led i att öka transparensen på skatteområdet och för att bredda och fördjupa diskussionen inför den kommande skattereformen lanserar vi nu Sveriges väg till högskatteland – utopi och verklighet under hundra år. Boken utforskar de ekonomiska och politiska drivkrafterna bakom skatteutvecklingen och välfärdsåtagandet de senaste hundra åren.

Bred diskussion krävs 

Det finns goda skäl för en rejäl översyn av skatterna. Men vad Sverige behöver är inte en skattereform som bara skruvar på olika skattesatser. Det behövs ett rejält omtag med en utgiftsreform och en bredare diskussion om själva grunden för skatternas storlek och utformning. Vad ska skatterna finansiera? Hur omfattande ska den så kallade välfärdsstaten vara? Vilket ansvar ska det offentliga ta och hur ska relationen mellan medborgare och stat se ut? Hur ökar vi legitimiteten för det politiska systemet? När samhället förändras i allt snabbare takt och allt fler frågar sig vad de får för skattepengarna måste politikens utgångspunkt vara något annat än status quo.

Världens högsta på bara några decennier

När blev Sverige ett högskatteland och hur kunde skattetrycket på bara några decennier gå från lågt till ett av världens högsta? De svenska skatterna var länge internationellt sett låga. Skattetrycket började öka i början av 1930-talet i samband med att Socialdemokraternas långa regeringsinnehav inleddes. Framför allt höjdes skatterna på arbete. De kommunala inkomstskattesatserna höjdes från 10 procent 1950, till 15 procent 1960 och till cirka 30 procent 1980.

Källskatten förvirrar  

När de stigande inkomstskatterna blev påtagliga för hushållen infördes nya skatter som inte var lika synliga men likväl belastade hushållens arbetsinkomster: 1960 infördes arbetsgivaravgifter och allmän konsumtionsskatt vilka betalades in av arbetsgivare respektive företag. Redan 1947 hade källskatt införts vilket innebar att arbetsgivaren betalade in inkomstskatten i stället för löntagaren. Sammantaget minskade dessa reformer väljarnas möjligheter att själva bedöma hur mycket de avstod från genom olika skatter, vilket gjorde oppositionen mot höjda skatter svag.

Nådde sin kulmen 1990 

Såväl inkomstskatterna, arbetsgivaravgifterna som konsumtionsskatterna ökade därefter kraftigt, framför allt från slutet av 1960-talet. En hög löneökningstakt under 1960-talet och en hög inflationstakt under 1970- och 1980-talet bidrog också till att göra det svårare att urskilja de höjda skatterna på arbete. Skattetrycket nådde sin kulmen 1990 med över 50 procent av BNP och idag ligger skatternas andel av BNP kring 44 procent.

 

 

Demokrati kräver transparens 

Skatter är ett oerhört kraftfullt instrument för att utöva makt i samhället. Därför är transparens när det gäller skatterna en förutsättning för demokratins funktionssätt. Bristen på transparens är också en viktig nyckel till frågan om hur skatterna i Sverige historiskt har kunnat utvecklas på det sätt de gjort.

Få är dock medvetna om hur mycket de betalar i skatt. I en undersökning från Svenskt Näringsliv förra våren fick över 800 personer svara på frågan om hur mycket en medelinkomsttagare betalar i skatt på arbete. Tre av fyra underskattade hur mycket pengar det var fråga om och mer än hälften underskattade skatten med mer än 20 procentenheter.

Välfärden krävde en ökad skatt 

Men varför ökade skatteuttaget så mycket? Det enkla svaret är att det behövdes för att finansiera uppbyggnaden av den offentliga sektorn och olika offentliga trygghetssystem – kort sagt det vi i Sverige brukar mena med välfärdssamhället. Med ett växande skatteuttag kunde Socialdemokraterna under sitt oavbrutna regeringsinnehav 1932–1976 skapa en ny dominerande sektor som utformades och styrdes av den egna politiken och som kom att sysselsätta närmare hälften av den arbetande befolkningen i Sverige.

Välfärd - ett politiskt instrument 

Samtidigt skapade man ett beroende av offentliga trygghetstjänster för att dels med skattemedel knyta stora väljargrupper till partiet, dels styra medborgarnas beteende. Den sociala ingenjörskonsten hade planer för det mesta. Utbildning, vård, omsorg, familj, arbete och bostad – de områden som är mest avgörande för medborgarnas liv – blev politiska instrument för att uppnå det ideologiska drömsamhället.

Parallellt med den offentliga sektorns utbredning krympte det privata näringslivet. Antalet anställda i privat sektor minskade från början av 1960-talet och nådde först i början av 2000-talet åter upp till samma nivå som 1950. Under samma period ökade befolkningen med cirka två miljoner eller närmare 30 procent.

Historiska strukturer står fast 

Varför har Sverige då fortsatt ett så högt skattetryck? Inte mycket har förändrats i grunden efter det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet. Trots flera borgerliga mandatperioder och en rad reformer på ytan är de tidigare samhällsstrukturerna och de mekanismer som verkade genom dem i princip intakta. Här ligger utmaningarna framåt.

Tydlighet 

Det svenska samhället har förändrats i grunden och verkligheten ser väsentligt annorlunda ut idag jämfört med när Sverige påbörjade sin resa mot högskatteland. Att förhålla sig till den verkligheten skulle kunna visa vägen bort från höga skatter och politiseringen av det svenska samhället. Skatterna måste bli transparenta och tydligheten öka om vad vi medborgare kan förvänta oss för våra skattepengar. Vi kan inte ha en ordning där mer än hälften av inkomsten går i skatt samtidigt som det är oklart vad vi som medborgare kan ställa för krav på tillgång och kvalitet i sjukvård, utbildning och annan samhällsservice eller på skydd mot våld och brottslighet.

Dessa frågor bör den kommande skattereformen adressera. Vi menar att kunskapen om Sveriges väg till högskatteland är grundläggande om inte den reformen ska riskera att stanna vid en ytlig sifferexercis och ett skruvande i enskilda skattesatser.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00