SD: Hög tid för nytt public service

Förra veckan presenterade regeringen de förslag som kommer ligga till grund för de nya sändningstillstånden som ska gälla 2020-2025. Frågan om public service måluppfyllelse och form har även dessförinnan varit het i samhällsdebatten.

Förtroendet är i grunden stort för public service-bolagen, men bristande opartiskhet och saklighet, och medieutvecklingen i stort ger upphov till kritik och reformförslag. Vissa välgrundade, andra oförsiktigt långtgående. Alldeles oavsett är det hög tid för en ny reformagenda för public service.

Förtroendet sjunker

I november röstade alla partier, förutom SD, ja till dagens skattefinansiering trots kritik.

Det är högst märkligt, och orimligt, att en av regeringens myndigheter ska ha sista ordet om vilka nya tjänster public service-bolagen ska få lov att lansera.

Finansieringskonstruktionen är inte fel i grunden. Felet ligger i att man implementerar den innan man infört nya sändningstillstånd, nya former för granskning och rättelser, effektiviseringar och ökad förståelse för teknikutvecklingen. Nu står vi med en verksamhet som är offentligt finansierad och som samtidigt långsamt sjunker i förtroendemätningarna, det är minst sagt problematiskt.

Ett public service-bolag

Vi föreslår därför ett antal åtgärder för att motverka denna utveckling. Först och främst förespråkar vi en sammanslagning av de tre bolagen till ett public service-bolag. Detta skulle leda till ytterligare effektivisering, men även följa den medieutveckling som branschen nu ställer om till. Vi ser att mediebolag blir allt bredare i takt med den digitala utvecklingen. Gränsen mellan bild, ljud och text blir alltmer flytande även om varje format har sitt värde.

Regeringen bör ta lärdom

Fortsättningsvis behövs det mer konkreta förslag för att stärka oberoendet och opartiskheten, dels från regeringsstyrning, dels från politisk slagsida. Regeringens svar och lösningar på problematiken lyser med sin frånvaro i propositionen, det beklagar vi. Sverigedemokraterna har sedan tidigare tagit fram en omfattande reformagenda i vår kommittémotion för att åtgärda dessa allvarliga brister, där bör regeringen ta lärdom.

Till vänsterns fördel

I dagarna släppte Näringslivets medieinstitut en rapport som påvisar en grav vinkling av public service till vänsterns fördel. De femtio senaste fällningarna som granskningsnämnden gjort cementerar bilden av en institution som inte uppfyller kraven på oberoende och opartiskhet.

De frågor som sticker ut i fällningarna med politisk grund är invandring och synen på SD. 12 av 16 beslut i kategorin lutar åt GAL-hållet på den så kallade GAL-TAN skalan. Samtidigt står regeringen utan svar om åtgärder.

I ljuset av dessa allvarliga brister förespråkar vi en ny public service-utredning som ska se över just hur oberoendet kan stärkas.

Politisk kontroll

Myndighetsstyrd – och i förlängningen regeringsstyrd – förhandsprövning är något vi länge försökt avskaffa. Även SVT med flera är oroliga och kritiska till nuvarande ordning. Regeringen står dock fast vid statlig kontroll och skjuter fram beslutet om att förhandsprövningen bör flyttas till annan instans.

Det är högst märkligt, och orimligt, att en av regeringens myndigheter ska ha sista ordet om vilka nya tjänster public service-bolagen ska få lov att lansera. Regeringen kritiserar gärna andra länder som inte tillåter yttrandefrihet och fri journalistik. Förhandsprövningen i Sverige kan likställas med politisk kontroll över vilka tjänster som ska få lov att användas även efter tolv månaders prövotid.

Det är därför hög tid att regeringen avskaffar förhandsprövningen i stället för att peka finger åt andra länder.

Öka förtroendet för mediesfären

Det är uppenbart att regeringen duckar för de brännande frågorna. Sverigedemokraternas reformagenda behövs för att på ett ansvarsfullt sätt värna idén och institutionen i grunden och långsiktigt öka förtroendet för mediesfären, där public service uppdrag består vid sidan av kommersiell media, små medieaktörer och medborgarjournalistik.