Debatt

SD: Ansvaret att hantera kontanter kan inte frånsägas

DEBATT. Vi kommer att påföra de sex största bankerna en skyldighet att hantera kontanter. Reformen kommer att stärka landsbygden och förenkla vardagen för många, skriver Dennis Dioukarev (SD), ledamot i Riksbankskommittén.

"Resultatet av kommitténs arbete är en moderniserad riksbankslag anpassad efter dessa nya förutsättningar"
"Resultatet av kommitténs arbete är en moderniserad riksbankslag anpassad efter dessa nya förutsättningar"Foto: Sverigedemokraterna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Dennis Dioukarev (SD)
Riksdagsledamot och ledamot av Riksbankskommittén


Sverigedemokraterna står bakom Riksbankskommitténs del- och slutbetänkande i dess helhet. Utgångspunkten för kommitténs arbete var att se över det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.

En moderniserad lag

Sedan dagens riksbankslag utarbetades på 80-talet har det skett stora förändringar i det ekonomiskpolitiska landskapet: Digitaliseringen har förändrat Riksbankens roll i betalningssystemet, Sverige har gått från fast till rörlig växelkurs och nya krav ställs numera på centralbanker inom området finansiell stabilitet.

Resultatet av kommitténs arbete är en moderniserad riksbankslag anpassad efter dessa nya förutsättningar.

Harmoniserat väl

Som socialkonservativ har försiktighetsprincipen alltid varit vägledande för mig i det politiska arbetet i allmänhet och i ekonomisk politik i synnerhet. Det har harmoniserat väl med Riksbankskommitténs syn där nödvändiga förbättringar föreslagits, samtidigt som dessa förändringar inte tillskrivits egenvärde.

Riksbankens oberoende

Partiet har ett landsdagarsbeslut från 2017 på att den sverigedemokratiska riksdagsgruppen ska verka för att stärka kontanternas ställning i samhället och det är också denna premiss som jag utgått från i Riksbankskommittén.

Dennis Dioukarev (SD)
Riksdagsledamot och ledamot av Riksbankskommittén

Sverigedemokraterna har satt sitt avtryck i flera av kommitténs frågor, bland annat om Riksbankens inflationsmål.

Ett av förslagen i kommittén var att riksdagen vart åttonde år skulle se över inflationsmålet och vid behov revidera det. Ett sådant förfarande hade emellertid minskat Riksbankens oberoende och skulle riskera att göra penningpolitiken till en politisk stridsfråga.

Beslutsrätten

En riksdag som godtyckligt ska ange mål, utvecklingstakt och prisindex för Sveriges riksbank skulle innebära en radikal förändring av Riksbankens oberoende och arbetssätt.

Sverigedemokraterna verkade därför för ett kompromissförslag, där initiativrätten i stället flyttades till Riksbanken och beslutsrätten till riksdagen. Det innebär att Riksbanken vid behov föreslår en förändring av inflationsmålet till riksdagen, som sedan kan välja att godkänna eller avslå förslaget.

En sådan ordning uppnår följande:

1. Det skapar demokratisk legitimitet kring inflationsmålet.

2. Vi säkerställer att Riksbanken behåller sitt inflytande, oberoende och sina monetära befogenheter.

3. Utredningsdirektivet stipulerade att kommittén vid utformningen av lagstiftningen skulle ta hänsyn till att Sverige inte har euron som valuta. I och med detta förslag skyddar vi kronan, eftersom euroområdet inte kan ha politiskt valda organ som preciserar prisstabilitetsmålet.

Försvårat för landsbygden 

I kommitténs uppdrag ingick vidare att förtydliga Riksbankens ansvar för kontanthanteringen samt analysera vilken roll övriga berörda statliga myndigheter, banker och handeln har.

Bakgrunden till denna del av kommitténs arbete är att antalet bankkontor med kontantservice mer än halverats sedan 2011, vilket försämrat tillgången på kontanter i samhället.

Detta har försvårat vardagen för människor, föreningar och företag på landsbygden samt gjort samhället mer sårbart. Kontantfrågan har därför varit en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna.

Utgångspremiss

Partiet har ett landsdagarsbeslut från 2017 på att den sverigedemokratiska riksdagsgruppen ska verka för att stärka kontanternas ställning i samhället och det är också denna premiss som jag utgått från i Riksbankskommittén.

Sex största bankerna

Ett av förslagen som övervägts i kommittén, är en tvingande lagstiftning på näringsidkare att acceptera kontanter. Det skulle dock innebära ett oproportionerligt ingrepp i näringsfriheten.

Så vi började i stället i andra änden: Vad kan vi göra för att förbättra tillgången på kontanter? Vilket leder mig till den lösning som Sverigedemokraterna varit drivande för: Eftersom bankerna har inlåning från svensk allmänhet är det också rimligt att allmänheten kan ta ut sina pengar från bankerna.

Då går det inte att frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt när det är ett lagligt betalningsmedel. Därför kommer vi att påföra de sex största bankerna en skyldighet att hantera kontanter.

I praktiken innebär det att 99 procent av Sveriges befolkning kommer ha max 25 kilometer till närmaste kontaktpunkt. En reform som kommer stärka företag och föreningar på landsbygden och förenkla vardagen för landets pensionärer och funktionshindrade.

Gynnsamma för Sverige

Vi har således nått en bred politisk överenskommelse som kommer tjäna Sverige väl och jag är övertygad om att den konstruktiva dialog som präglat kommitténs arbete – i bakgrunden – är eftersträvansvärd.

I dagens polariserade politiska klimat är jag övertygad om att samarbeten som dessa är gynnsamma för Sverige, även i mer offentliga och officiella sammanhang.

Nämnda personer

Dennis Dioukarev

Riksdagsledamot (SD)
Civilekonom (Linnéuniversitetet, 2014)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00