Prenumerera
Annons

Riksdagsvalet 2026

Debatt

Sätt ungas rätt till organisering på dagordningen

Ungas föreningsliv är en viktig del i en aktiv och levande demokrati, inte träning inför när unga blir vuxna och kan ”delta på riktigt”, skriver debattörerna.
Ungas föreningsliv är en viktig del i en aktiv och levande demokrati, inte träning inför när unga blir vuxna och kan ”delta på riktigt”, skriver debattörerna.Foto: Fredrik Sandberg/TT
18 juni 2025 kl. 04:00

E

Styrelseordförande respektive 1:a och 2:a vice ordförande, Sveriges ungdomsråd

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Varje dag engagerar sig tusentals unga i ideella föreningar runt om i Sverige, men det är långt ifrån lätt alla gånger. Unga saknar förutsättningar till att engagera sig fullt ut och dessutom bevakas inte ungas rättigheter till fullo. Det är hög tid att unga ses som en självklar del av föreningslivet!

Det blir allt svårare att engagera sig som ung i föreningslivet. Frågan vi ställer oss är om vi ska behöva stämma staten likt Aurora nu gör för att få tillgång till föreningslivet.

Det är därför hög tid att sätta ungas rätt till organisering på dagordningen.

Vi ser framför allt tre områden där det krävs förändring för att ungas rätt till att påverka sin egen vardag ska närma sig vuxnas.

Det behövs en förstärkt lagstadgad rätt till engagemang. Det krävs kompensation för den tid som unga går miste om på grund av sitt engagemang och ett bättre bemötande där unga ses som fullvärdiga deltagare i föreningslivet.

Ungas tid måste vårdas väl

Om vi som samhälle ska värna om en stark ungdomsrörelse är en sak säker: ungas tid måste vårdas väl.

Många politiker är väldigt duktiga på att boka in möten, men på tider där unga inte har möjlighet att delta.

Ska unga kunna delta på möten i maktens korridorer behöver vi dels få erbjudanden utanför vanliga arbetstider och dels en stärkt rätt att engagera sig.

Medlemmar i Sveriges Ungdomsråd vittnar om att skolor vägrar ge den ledighet som deras engagemang kräver och att de tillslut tvingas att välja mellan sitt engagemang och tio minuter frånvaro från lektionstid.

Förtydliga den vaga rätten till ledighet

Därför vill vi se att rätten till att engagera sig i ungdomsorganisationer ges samma lagstöd som rätten till att organisera sig i studentkårer, och att det i skollagen läggs till en skrivelse om att elever har rätt till ledighet för ideell organisering.

Vi uppmanar alltså framförallt till två saker.

Unga får allt svårare att engagera sig

För det första: förtydliga den i dag vaga rätten till ledighet med tydligare lagstiftning. Och för det andra: Utöka elevers rätt till ledighet så att den täcker engagemang utanför skolfrågor.

Det finns såklart unga som får sin ledighet beviljad, politiker som klarar av att delta på möten efter klockan slagit fem på onsdagskvällen, och situationer där unga till och med uppmanas fokusera på sitt engagemang. ”Om du missar lektionstid får du själv se till att ta igen den tiden du missade” är dock en vanligt förekommande fras för de som fått sin ledighet beviljad.

Det gör det omöjligt för unga att göra rätt. Antingen är unga lata som inte vill organisera sig, eller så är unga oansvariga som inte är i skolan.

Se oss som fullvärdiga medspelare i demokratin

Slutligen vittnar Sveriges Ungdomsråds medlemmar om ett attitydproblem. Ett problematiskt uttryck som politiker älskar att använda när de uppmuntrar ungas engagemang är ”Ungdomar är framtiden”. Vårt engagemang ses alltså inte som fullvärdigt utan snarare som träning för framtiden.

Ungas föreningsliv är en viktig del i en aktiv och levande demokrati, inte träning inför när unga blir vuxna och kan ”delta på riktigt”. Vuxna måste börja se unga som fullvärdiga medspelare i demokratin, inte att vi på något sätt övningskör i väntan på körkort i civilsamhället. ”Ungdomsfrågor” är inte ett begrepp som existerar då unga inte är en homogen grupp vars intressen endast består av en viss del av politiken.

Alla dessa erfarenheter visar att Sverige präglas av en åldersmaktsordning som sätter stopp för ungas engagemang. Med bakgrund till ovanstående vill vi se:

  • Att beslutsfattare fortbildas i frågan om ungas organisering och åldersmaktsordningen
  • Att beslutsfattare regelbundet bjuder in unga till möten för att diskutera politiska frågor
  • Att stärka de ekonomiska stöd som finns för ideella ungdomsorganisationer

Unga får allt svårare att engagera sig och det är vi som samhälle som behöver ta ansvar för att vända denna trend. Vi har en lång väg att gå men om ovanstående förbättras har vi tagit oss en bra bit. Unga är en självklar del av föreningslivet och det är dags för Sverige att inse det.

Ämnen i denna artikel

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026