Sänkt rösträttsålder – demokrativinst eller verklös partistrategi?

Varje år skrivs ett antal motioner som föreslår sänkt rösträttsålder. Det är snart 50 år sedan gränsen sänktes senast och flera partier och samhällsaktörer menar att en lägre åldersgräns för valdeltagande hade gynnat demokratin. Enligt Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, är det ingen slump att ”ultrademokraterna” Miljöpartiet driver frågan om sänkt rösträttsålder.

Rösträttsåldern sänktes senast år 1974. Nu vill flera partier och ungdomsorganisationer att 16 år blir den nya åldersgränsen.
Rösträttsåldern sänktes senast år 1974. Nu vill flera partier och ungdomsorganisationer att 16 år blir den nya åldersgränsen. Foto: Jessica Gow/TT

Camilla Hansén är gruppledare och talesperson i frågor om nationella minoriteter och demokrati för Miljöpartiet. Hon är en av författarna till en debattartikel i Dagens Nyheter där hon och tre andra miljöpartister lägger fram fem förslag för att långsiktigt stärka den svenska demokratin. 

– Sänkt rösträttsålder är en fråga som vi har drivit i 30 år och det förvånar mig att det fortfarande ses som en radikal åsikt och att DN dessutom väljer att lyfta fram just den bland de andra demokratiförslagen som vi tar upp i artikeln, säger Camilla Hansén (MP) till Altinget.