Debatt

S: Varför sitter Ulf Kristersson på händerna när Sverige befinner sig i kris?

Sverige spås få lägst tillväxt av samtliga EU-länder 2023. Nu behöver regeringen agera, anser Karin Wanngård (S), finansborgarråd Stockholms stad, Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande Göteborgs stad, och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande Malmö stad.

”Bit ihop” är statsminister Ulf Kristerssons besked till hushållen, skriver debattörerna.
”Bit ihop” är statsminister Ulf Kristerssons besked till hushållen, skriver debattörerna.Foto: Caisa Rasmussen/TT
Karin Wanngård
Jonas Attenius
Katrin Stjernfeldt Jammeh
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Våren 2023 pressas svenska hushåll av kraftiga prisökningar på allt från livsmedel till boende. Många kämpar med att sätta mat på bordet och köpa nya gympaskor till sina barn. Som företrädare för Sveriges tre största städer ser vi med stor oro på den ekonomiska utvecklingen och regeringens uppenbara handfallenhet.

”Bit ihop” är statsminister Ulf Kristerssons besked till hushållen. Regeringen och Sverigedemokraterna verkar snarast ta inflationen och den ekonomiska krisen som en förevändning för att skära ner på välfärden och bryta centrala vallöften. Samtidigt lägger man 13 miljarder kronor på en riktad skattesänkning för höginkomsttagare.

Naturligtvis kräver den höga inflationen en väl avvägd finanspolitik. Vi menar att regeringen särskilt behöver fokusera på tre områden: en stark välfärd, utbildning för fler i arbete och en aktiv bostadspolitik.

Klena satsningar på välfärden

Från och med i år kommer kommunerna att få ett utökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet. I budgeten för 2023 lade regeringen och Sverigedemokraterna 10 miljoner kronor i en riktad satsning på socialtjänstens brottsförebyggande arbete – att dela på för 290 kommuner. Det kan jämföras med att kommunernas samlade underskott, till följd av inflationen och uteblivna statsbidrag, prognosticeras bli 24 miljarder kronor. Summan av regeringens ”satsningar” på välfärden blir stora nedskärningar under många år framöver.

Vi behöver inte symbolpolitik och kaffepengar för att inrätta nya skrivbordstjänster på deltid. Vi behöver en regering som tar ansvar för att finansiera en stark välfärd i hela landet.

Därför kräver vi att de generella statsbidragen till välfärden höjs markant och värdesäkras mot inflationen. Inga kommuner ska behöva välja mellan nödvändiga investeringar och bibehållen välfärd.

Huvudlöst att dra ner på utbildningsplatser

Arbetsmarknaden har utvecklats starkt efter pandemin, inte minst i storstäderna. Många branscher lider stor brist på utbildad arbetskraft. Samtidigt har långtidsarbetslösheten bitit sig fast och många står långt ifrån arbetsmarknaden. Så vad gör regeringen? I budgeten för 2023 väljer man att dra ner motsvarande 25 000 utbildningsplatser på komvux, yrkesvux, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Det är helt huvudlöst. Det rimliga hade varit att storsatsa på utbildning i allmänhet och yrkesutbildning i synnerhet.

Summan av regeringens ”satsningar” på välfärden blir stora nedskärningar under många år framöver.

Därför kräver vi att statsbidragen till yrkesutbildning för vuxna höjs. Den bristande matchningen på arbetsmarknaden är ett nationellt problem och staten behöver ta sitt ansvar för välfärdens långsiktiga kompetensförsörjning.

Staten måste hålla igång byggandet

Byggsektorn är en av de branscher som hittills har drabbats hårdast av den ekonomiska inbromsningen. Enligt Boverket kommer antalet byggstarter nära nog att halveras under 2023. Samtidigt råder det fortsatt stor brist på bostäder som vanligt folk har råd med, inte minst i storstadsområdena. I det läget krävs en aktiv statlig bostadspolitik som håller igång byggandet. Så vad gör regeringen och Sverigedemokraterna? Man blixtavvecklar investeringsstödet, ett av få verktyg som faktiskt kunnat bidra till att upprätthålla byggandet av lägenheter med rimliga hyror.  

Därför kräver vi att investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande återinförs. Staten behöver ta sitt ansvar för att fler hyresrätter som vanligt folk har råd med byggs.

Passiv regering

Sverige spås få lägst tillväxt av samtliga EU-länder 2023. Trots att det sannerligen inte saknas stora samhällsutmaningar att ta itu med, och trots de allvarliga ekonomiska svårigheter som plågar svenska hushåll och företag här och nu, sitter regeringen på händerna. Regeringens passivitet skadar Sverige.

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00