Risk för urvattnad budget och inställt jullov

DEMOKRATI. Moderatledaren Ulf Kristerssons segdragna förhandlingar minskar utrymmet för en ny regering att sätta prägel på budgeten. Riksdagen lär dessutom bli tvungen att jobba under mellandagarna.

Foto: Axel Adelfsson/Moderaterna, Pixabay
Mattias Croneborg

Det brinner i knutarna om en ny regering ska hinna med att få igenom en ny budget för 2019 som är färgad av en ny politik. Men Kristersson verkar inte ha bråttom när han lunkar i riksdagens kulvertar mellan möten med andra partiledare och med talmannen.

Stora problem

En promemoria från riksdagen som Altinget har tagit del av visar att riksdagen kan få stora problem att hinna med budgeten på ett tillfredsställande sätt om den beslutas så sent som den 15 november. En budget innehåller förslag på ändrade skatter och ändrade utgifter för olika politikområden. Dessa ändringar ska träda ikraft till årsskiftet och då måste förslagen hinna beredas rättssäkert.   

– Vi kommer att klara det, säger Mikael Åsell, kanslichef på finansutskottet till Altinget, om den kommande budgeten.

Men då handlar det om en budget som får statsapparaten att snurra. Inte en där regeringen manifesterar sin politik. Så här sen har budgeten aldrig varit, och oavsett vilken regeringen som tillträder blir det av tidsskäl svårt att sätta några avtryck i det viktigaste dokument som en regering har för att påverka politiken.

Landet ska ha en budget

Det svenska regelverket kring budgetprocessen är dubbla skyddsmurar kring en statsapparat som behöver en budget. Även om landet har en regering där det råder total oenighet med låsta positioner och en finansminister som sitter i ett hörn och surar i stället för att promenera med den nådiga luntan ska landet ha budget.

Men ju mer oenighet och kaos som råder, och ju närmare vi kommer den 15 november utan att något nytt händer om regeringsfrågan, desto mer urvattnad budget blir det.

Egentligen ska budgetpropositionen lämnas senast den 20 september. Då har riksdagen god tid på sig att behandla förslagen. Alla utskott hinner lämna synpunkter till finansutskottet. Det finns också tid för oppositionen att formulera sina motbud – så kallade skuggbudgetar.

Andra regler vid valår

Men ett så tidigt datum som den 20 september fungerar inte vid valår. För att ge en tillträdande regering tid att göra en budget gäller en annan tidsplan. Valet i år hölls dessutom en vecka tidigare än valet 2014. I ljuset av dagens sega förhandlingar om regeringsbildningen blir motivet till den lagändringen nästan komisk.

"För att skapa utrymme för en reglering som ger en ny regering bättre förutsättningar att påverka innehållet i sitt första budgetförslag efter ett val föreslås vidare att valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september." (Regeringens proposition 2009/10:80)

Den extra veckan är med råge redan nu uppäten av den månad som gått sedan valet utan att egentligen något nytt har skett.

15 november absolut deadline

De datum som en tillträdande regering har att förhålla sig till är i första hand att budgeten ska lämnas senast två veckor efter riksmötets öppnande. Men det datumet är redan passerat.

Om inte detta fungerar, som nu, ska budgeten lämnas senast tre veckor efter att regeringen tillträtt. Ingen regering har som bekant tillträtt. Därmed blir den bortre parentesen i regelverket aktuell. Den säger att vad som än händer är absolut deadline för en regering att lämna budget den 15 november.

Förutom att en regering ska hinna tillträda och ministrarna ska flytta in i nya kontor ska alltså en budget läggas fram på rekordfart. Om det dessutom är en regeringskoalition som inte har ett gemensamt valmanifest eller liknande blir det i stort sett omöjligt att förhandla fram gemensamma reformer till den första budgeten. Därmed tappar regeringen minst ett halvår i reformtempo. Överlag kommer det vara svårt att fatta de grundläggande besluten för att hålla igång statsapparaten. I en promemoria inför valet 2010 skrev dåvarande kanslichef i finansutskottet, Ingvar Mattson (nuvarande riksdagsdirektör), följande om en budget som fattas av regeringen först i november.

”Skulle regeringsbildningen ta mycket lång tid vilket skulle innebära att budgetpropositionen inte hinner läggas förrän i november är det osäkert om ens rambeslutet hinner fattas av riksdagen före jul.”

Juljobb

Mattson menar att det dessutom krävs en riksdag som håller öppet sju dagar i veckan och rycker in i mellandagarna för att minimera förseningar med införandet av ändrade utgifter och ändrade skatter. Då har man ändå tummat på beredningen genom att hoppa över processen där fackutskotten lämnar synpunkter till finansutskottet.

Det kan också bli som så att en ny regering inte hinner tillträda till den 15 november. Då har den sittande övergångsregeringen skyldighet att lägga en budget, också det ska ske senast den 15 november.

Ligger lågt

En sådan regering lär inte ändra mycket i budgeten då kutym är att övergångsregeringen är passiv även om det inte är förbjudet att ta politiska initiativ.

– Det enda man inte kan göra är att utlysa extraval, säger Hans Hegeland, statsvetare och utskottsråd på riksdagen, till Altinget.

Hegeland menar att det är en missuppfattning att en övergångsregering skulle vara bakbunden i lagen från att ta politiska initiativ.

– Däremot är det rimligt att man ligger lågt, förtydligar han.

Det som också sägs om en övergångsregering är att ju längre den sitter, desto mer politiska initiativ kan den ta.

Har man då beredskap för det på finansdepartementet för att rycka in i sista sekund och lämna en budget.

– Vi tittar nu på myndigheternas äskanden, säger Gösta Brunnander, pressekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S), till Altinget. Han betonar att om regeringen skulle lägga fram en budget så är det utan politiska initiativ.

Ingen beslutsför regering

Om det vill sig riktigt illa kan situationen uppstå att det tillträder en regering till den 15 november men att den inte är beslutsför nog att lämna en budget.

Men även det har man rustat för i grundlagarna. Om det inte kommer en budget från regeringen tar riksdagen saken i egna händer och rullar den gamla budgeten vidare.

– Det är den senaste som riksdagen har beslutat, säger Mikael Åsell.

I sådana fall blir det alltså den budget som riksdagen beslutade om för ett år sedan, tillsammans med de ändringarna som riksdagen därefter har beslutat om i ändringsbudgetar.

Det blir alltså ytterligare ett år med en rödgrön budget. Det kanske kan ses som en revansch för regeringen Löfven som fick se sin första budget bortröstad och i stället fick regera på alliansens budget det första halvåret 2015.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00