Riksrevisionen: Styrning av länsstyrelser problematisk
KONTROLLMAKTEN. Riksrevisionen ser problem i hur regeringen styr länsstyrelserna och inleder en granskning.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareRiksrevisionen hänvisar till utredningar som pekat på att länsstyrelserna har svårt att självständigt planera sin verksamhet. Länsstyrelserna har också många spretande uppdrag där det finns bristande enhetlighet i myndighetsutövningen. Riksrevisionens årliga revision har visat att det finns problem som hör ihop med länsstyrelsernas finansiering.
Riksrevisionen granskning ska ge svaret på frågan om regeringens styrning av de 21 länsstyrelserna är ändamålsenlig och lever upp till de krav som ställs på hur regeringen bör styra sina myndigheter.
Många kockar
Riksrevisionen pekar också på att Regeringskansliets arbete med styrningen av länsstyrelserna är uppdelat på flera olika fackdepartement.
– Det finns indikationer på att den uppdelningen lett till en alltför splittrad styrning med ensidigt fokus på enskilda områden, utan tillräcklig hänsyn till den samlade verksamheten, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Länsstyrelserna arbete omfattar rådgivning, samordning, tillståndsprövning och tillsyn inom vitt skilda områden, bland andra livsmedelskontroll, miljöskydd, folkhälsa, krisberedskap, djurskydd och stiftelser. Dessutom har länsstyrelserna ett generellt ansvar för all statlig förvaltning i länet som inte sköts av andra utpekade myndigheter.
Enligt plan ska granskningen vara klar i november i år.
Gamla myndigheter
- Sverige är indelat i 21 län, och i varje län finns sedan 1634 en länsstyrelse.
- Länsstyrelserna har ett tvärsektoriellt uppdrag som spänner över 15 av statsbudgetens 27 utgiftsområden.
- Verksamheten regleras i över 500 författningar, men gemensam länsstyrelseinstruktion, ett gemensamt regleringsbrev, separata regleringsbrev för respektive länsstyrelse, särskilda regeringsuppdrag samt direktiv från andra myndigheter.