Regeringen höjer utgiftstaket – men oppositionen vill höja mer
Det blir möjligt för finansministern att spendera mer pengar i framtida budgetar när utgiftstaket höjs med över 100 miljarder kronor per år. Men oppositionspartierna vill spendera ännu mer.
Johan Manell
Nyhetschef och redaktör Altinget RikspolitikTidigare i höstas presenterade den nya regeringen sin första budgetproposition. En del som inte fick lika mycket uppmärksamhet som utgiftsposterna var regeringens förslag på att höja de redan beslutade nivåerna på utgiftstaket för 2023 och 2024.
– Osäkerheterna är så stora och en ny regering kan ju fatta ett nytt beslut om utgiftstaket. När vi inte vet hur de närmaste åren blir så är det viktigt att ha ett handlingsutrymme i den här osäkra tiden, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Altinget.
De tidigare beslutade nivåerna på 1 539 miljarder kronor år 2023 och 1 595 miljarder kronor år 2024 räcker inte, menar regeringen. Därför föreslås en ”finanspolitiskt motiverad höjning” med 124 miljarder respektive 148 miljarder kronor. År 2025 föreslås taket vara uppe på 1825 miljarder kronor.
Utgiftstaket är den maximala nivån för statens utgifter.
Takbegränsade utgifter är alla utgifter i budgeten utom statsskuldsräntorna men med utgifterna i ålderspensionssystemet.
Budgeteringsmarginalen är skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. Marginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat.
Rikspolitik
