Regeringen hämtar SMHI:s nya gd från WWF

UTNÄMNINGAR. Regeringen väljer att plocka en ny generaldirektör från miljörörelsen. Världsnaturfonden WWF:s generalsekreterare Håkan Wirtén blir ny chef för SMHI. 

Rolf Brennerfelt lämnade nyligen uppdraget som generaldirektör för SMHI. Nu är det klart vem som ska ta över ledarskapet på myndigheten. Regeringen beslutade vid torsdagens sammanträde att hämta SMHI:s nya generaldirektör från Världsnaturfonden WWF: miljöorganisationens generalsekreteraren Håkan Wirtén.

Hur ser du på att gå från generalsekreterare på en miljöorganisation till generalsekreterare för SMHI?
– Den röda tråden i mitt yrkesliv har helt enkelt varit att jobba för människors och mänsklighetens bästa. Det går djupt i mig. Det här uppdraget innebär att jag kan fortsätta med det.

Hur svårt kommer det bli att skifta roll?
– Att leda WWF och att leda SMHI innebär helt olika roller. Samtidigt är det en välkänd miljö för mig att jobba på en statlig myndighet. Jag har jobbat 20 år i staten, det är dubbelt så länge som jag har jobbat i en miljöorganisation.

– Det innebär en förändring i rollen, men jag tror att jag kommer finna mig ganska snabbt i det. När perspektiven flyttas går det ganska fort. Men det gäller så klart att vara lite vaksam på sig själv, så att man gör rätt saker.

Du går från en miljöorganisation till en statlig myndighet. Hur tror du andra ser på det klivet?
– Det kommer naturligtvis finnas en och annan tvärsäker kritiker. Så var det när jag gick från Skogsstyrelsen till WWF också. Det fanns de som dömde ut mig innan jag ens hade börjat.

– Jag tror ändå flertalet inser mervärdet av att man kan röra sig över administrativa gränser och mellan sektorer. Det viktiga är att man bottnar i det man vill och det man gör.

Du är utbildad jägmästare, har arbetat många år på Skogsstyrelsen och tio år på WWF. Vad kommer du att tillföra på SMHI?
– Även om jag är hyggligt insatt i SMHI:s alla verksamhetsområden kommer jag inte tillföra expertkunskap till SMHI. Men det kunde jag inte när jag kom till WWF och egentligen inte ens på Skogsstyrelsen. Min erfarenhet ligger framför allt i ledarskap i hållbarhetsarbete, inom skog, miljö och hållbarhet.

– Sen har jag erfarenheter från tiden i WWF, och jag sitter också i statliga styrelser och i insynsråd.

– Under mina år på WWF har jag fått mycket erfarenhet från internationellt samarbete och miljöfrågor i stort, men ledarskapserfarenheten är nog min huvudkompetens.

Varför vill du ha jobbet som generaldirektör på SMHI?
– Det finns många bottnar i det. Dels den röda tråden att faktiskt arbeta för människors bästa. Här ser jag en möjlighet att bidra så mycket som möjligt med det jag kan för samhällets bästa.

– Det är också ett ämnesfält som viktigt. Dessutom är det en möjlighet att lära mig något nytt, det är en fantastiskt viktig och intressant myndighet.

Hur mycket plats ska en myndighet som SMHI ta i klimatdebatten?
– Det är inte en myndighets roll att vara debattör, en myndighet ska till exempel tillhandahålla underlag. En expertmyndighet måste värna sin integritet, inte sladda ut och vara en vildsint debattör. Med det sagt, så ser jag ändå ett värde i att man som myndighet tar ett större kliv in på banan. Det är en viktig roll att medvetandegöra och skapa delaktighet kring klimatfrågan, det är en del av Parisavtalet. Där tror jag att SMHI ska våga sig mer ut på banan, inte som debattörer, men som expertmyndighet. Men det här är sådant vi får prata mer om på myndigheten när jag tillträder.

Ska du flytta till Norrköping?
– Logistiken är inte klar ännu, men Norrköping ligger närmare familjens huvudboende i Jönköping.

Du är gift med en generaldirektör, Anneli Wirtén på SGU. Hur är det att bli två gd:ar i familjen?
– Det finns ingen konkurrens i det avseendet. Det ser jag som en hjälp och en glädje.

Det är tio år sedan du började som generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF. Hur har miljödebatten ändrats på de här åren?
– Det är svårt att sammanfatta kort. Men samtidigt som det sker en stark, olycklig, polarisering i miljöfrågorna runt om i världen – så sker det samtidigt en medvetandehöjning. Det gäller inte minst i näringslivet, men också i politiken. Det finns en starkare medvetenhet om att det är bråttom. Den insikten gäller även finanssektorn. Det är positiva saker att ha med oss när saker ibland verkar deppiga.

Håkan Wirtén tillträder som generaldirektör på SMHI den 8 februari.

Forrige artikel Ambassadören i Köpenhamn: Ambassadören i Köpenhamn: "Sverige tittar mer och mer på Danmark" Næste artikel KD-toppen som för kommunernas talan KD-toppen som för kommunernas talan
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare och skogsägare

    Med Wirten i styrelsen gjorde Skogsstyrelsen skogsägaren rättslös.

    Wirténs uttalande om vad en myndighet skall göra rimmar illa med omvandlingen av Skogsstyrelsen från en av skogsägarna respekterad myndighet till en myndighet som präglas av godtycke och rättslöshet. En medborgare kan inte längre lita på att ett beslut från Skogsstyrelsen är riktigt.

    Efter avregleringen av skogsvårdslagen 1994 har mångfalden i skogen på många punkter förbättrats. Sedan den av Skogsstyrelsen framtvingade systematiska avverkningen av äldre skog, nedhuggning av äldre lövskog, utdikning mm tagits bort av Riksdagen mm har de minskat radikalt. Det är de enskilda skogsägarnas förtjänst. Men Skogsstyrelsen har inte kunnat tåla den framgångsrika avregleringen och att dess tidigare verksamhet varit skadlig. Istället han Skogsstyrelsen försökt införa olika former av regleringar för att snylta på de enskilda skogsägarnas framgång. Nyckelbiotopsregistreringar och avverkningsstopp utan ersättningar till markägaren är ett par av metoderna för att snylta på skogsägarna.

    Bakom Riksdagens avreglering låg insikten att den av Skogsstyrelsen drivna politiken drev på utarmningen. Därför avreglerades skogsvårdslagen och skogsägaren gavs frihet att själv bestämma hur skogen skulle skötas. Efter 10 år konstaterades att det lett till en klar förbättring av skogsbruket.
    Verksamheter som viltförvaltningen, som fortfarande var statligt styrd, underkändes.

    Efter valet 2014 bytte den nya regeringen ut Skogsstyrelsens styrelse så att den fick en övervikt av representanter från olika miljöorganisationer och verksamma inom miljösektorn. Med den nya styrelsen lade Skogsstyrelsen om sin verksamhet i enlighet med den strategi minoritetsregeringen har för att flytta politiska beslut från Riksdagen till myndigheterna. Bl a beslutade man att nyckelbiotopsregistreringar inte får överklagas och att Skogsstyrelsen skulle vägra att betala ersättningar vid avverkningsförbud. På så sätt kunde Skogsstyrelsen få obegränsade möjligheter att ingripa i skogsägarnas egendom och förvaltning. En forskargrupp i Lund har visat att omläggningen skedde utan förankring i lagtexter, förarbeten eller praxis. Medborgarna måste således räkna med att en myndighet nu kan åsidosätta våra grundläggande fri- och rättigheter utan att ha demokratisk förankring för sina beslut och utan att regeringen ingriper för att rätta myndigheten. Hur kan C och L ställa sig bakom sådana ingrepp?

    När Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet ifrågasatte grunderna för svensk myndighetsutövning startades en mängd processer av de skogsägare som hade insikt i förvaltningslagstiftningen och till slut avvisade domstolarna myndigheternas övergrepp. Men hur många skogsägare finns det som fått felaktiga beslut som inte rättats? Skogsstyrelsen och Kammarkollegiet har nu krupit till korset och erkänt att de handlade fel men har inte övergett sin konfrontativa stil mot medborgarna.

    Fortfarande vägrar Skogsstyrelsen att betrakta en nyckelbiotopsregistrering som ett beslut som går att överklaga. Detta ihop med att registreringarna offentliggörs så att virkesköparna kan bojkotta virke som avverkas i dem leder till att skogsägaren blir rättslös. Det beror på att det inte är förbjudet att avverka i nyckelbiotoper utan i många fall önskvärt om det sker efter beslut i Skogsstyrelsen. Men markägaren kan inte sköta nyckelbiotopen längre beroende på att virkesköparna bojkottar virket. I praktiken medför Skogsstyrelsens registrering ett avverkningsförbud utan att skogsägaren får ersättning.
    Wirten är generalsekreterare i WWF som drivit fram FSC som ansvarar för certifieringsvillkoren och sitter dessutom i Skogsstyrelsens styrelse som har ansvaret för den odemokratiska omläggningen av skogspolitiken.

    Wirten är ett exempel på hur regeringen genom att tillsätta företrädare för lobbyorganisationer i myndighetsstyrelser för över politiska beslut från Riksdagen till myndigheterna så att de kan föra en politik som inte skulle vara möjlig med den politiska majoriteten i Riksdagen. Det i sin tur blir möjligt genom att Riksdagen fattar allmänna beslut om politiska mål och allmänna beslut där man ger regering och myndigheter i uppdrag att utforma de närmare bestämmelserna. Det ger Wirten m fl utrymme att bedriva en extrem politik mot medborgarna.




  • Rapportera

    Hans Lönn · Civilingenjör

    Erfarenhet från olika delar i samhället kan aldrig vara en belastning!

    Jag har med stort intresse tagit del av utnämningen! SMHI har en viktig roll i arbetet med att hejda klimatförändringen! Och då får man hoppas att Håkans tidigare erfarenheter kommer till glädje! Och inte blir det väl sämre om han på sängkanten kan fånga upp något från sin hustru? Jag hoppas till sist att han lär sig vad graddag är för någonting och hur viktigt det är att fortsätta med den statistiken med gratis användning!