Reformpolitiken som Sverige behöver

Sen Tidöregeringen tillsatte en Produktivitetskommission har alla Svantessons budgetar saknat långsiktiga strukturreformer för tillväxt. Under samma period har Sverige fått en av västvärldens högsta arbetslöshetsnivåer, och tillväxten har rasat till botten inom både EU och OECD.

Gång på gång har Svantesson hänvisat till Produktivitetskommissionen och understrukit att i det långa loppet är ett lands produktivitet avgörande för tillväxt, välstånd och välfärd – nästan som om att Produktivitetskommissionens blotta existens skulle lösa Sveriges problem.

Förväntan inför Produktivitetskommissionens rapportsläpp var därför hög – nu om någonsin skulle kloka ekonomer få chansen att på allvar utmana politikerna att göra någonting.

En rapport som viftades bort 

Men i stället revs presentationen av rapporten av i all hast, finansministern viftade generat bort frågor om vilka, om ens något, av förslagen som skulle genomföras. Och när reportrar frågade om de förslag som uppenbarligen gick emot Svantessons politik var svaret ”att man är fri att föreslå vad man vill”.

Det finns all anledning att faktiskt stanna upp och läsa Produktivitetskommissionens rapport

Sedan återgick finansministern till att prata om sin högt belånade budget med kortsiktiga tillfälliga satsningar som, precis över valet, skulle möta väljarnas oro för ekonomin och plånboken.

Ta förslagen på allvar 

Men här menar Centerpartiet att det finns all anledning att faktiskt stanna upp och läsa Produktivitetskommissionens rapport. Förslagen utmanar försiktigt det politiska systemet, i en tid då nationalekonomi och ekonomisk frihet trycks undan för kortsiktig populism. 

Kommissionens rapport pekar på Sverige som ett land där staten reglerar för mycket och för dåligt, där tillstånd tar evigheter och där det till slut krossar många projekt.

Detta borde tolkas som en varningssignal till regeringen att inte bara prata utan också agera.

Kritik mot byråkrati och skattesystem

Samtidigt med Produktivitetskommissionen kom en annan undersökning som visar att en stor majoritet av Sveriges företag tycker att regelkrångel och byråkrati har ökat sedan 2022.

En del av krånglet är regleringen av hyresmarknaden i storstäderna där en nykomling som vill hyra, inte köpa, sin bostad får välja mellan usla andrahandskontrakt eller en plats i bostadskön. Här vågar kommissionen föreslå fri hyressättning för nybyggda hyreshus, och mer ”efterfrågestyrda” hyror genom olika incitament, utan att dagens hyresgäster ska påverkas.

En helig graal för den ekonomiska politiken är en ny skattereform, som med stora förenklingar gör dagens lapptäcke av skatter lättare att förstå. Här lägger kommissionen avdrag på bordet som man vill ta bort för att i stället sänka skatten på arbete, även marginalskatten.

Att halvera den statliga inkomstskatten framstår nästan som en utopi

Kanske kan det väcka liv i en debatt som politiken nästan givit upp, trots att många vet att en skattereform vore bra för Sverige. Att halvera den statliga inkomstskatten från 20 till 10 procent, som kommissionen föreslår, framstår nästan som en utopi.

Sedan bönar och ber kommissionen enträget regeringen om att göra en långsiktig bred energiöverenskommelse som teknikneutralt tryggar mycket elkraft. Just en sådan överenskommelse som näringslivet efterfrågar men SD blockerat, samtidigt som ingen ny elkraft byggs i Sverige med vindkraft blockerad till land och havs.

Politikens hemläxa ligger kvar 

I Sverige har reformerna som stärkt vår ekonomi gått i vågor. Efter vår djupaste ekonomiska kris på 1990-talet gjordes mycket om, från oberoende riksbank som fick ned inflationen till avskaffat telemonopol. Sedan kom jobbskatteavdraget på 2000-talet och senare reformerna i Januariavtalet.

Att läsa de 660 sidorna hos Produktivitetskommissionen är lite som att läsa politikens hemläxa, allt som hamnat långt ner i byrålådan de senaste åren, när ytterkanterna i stället fått styra agendan och mycket blivit tillfälligt och kortsiktigt.

Därför hoppas Centerpartiet att Produktivitetskommissionen inte försvinner helt från debatten under valrörelsen 2026, som i stor utsträckning kommer präglas av Sveriges ekonomi.