Postnord: Det brådskar – posttjänstens finansiella grund eroderas

Hög tid att utreda

Bakgrunden är att kraftigt fallande brevvolymer helt har förändrat förutsättningarna för postmarknaden. Sedan millennieskiftet har ungefär hälften av alla brev övergått till digitala kommunikationskanaler.

Till skillnad från i många andra länder har aldrig den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige fått offentlig finansiering. Eftersom en hög andel av kostnaderna förknippande med insamling, sortering och utdelning av post är fasta, innebär fallande brevvolymer att intäkter försvinner medan kostnaderna i stor utsträckning består.

Utredningsdirektiven behöver titta på vilken service som är efterfrågad och hur mycket man är beredd att betala för den.

Annemarie Gardshol 
Koncernchef och vd, Postnord Sverige

Den nuvarande finansieringsmodellen med portointäkter som har finansierat en finmaskig infrastruktur, från Ystad till Haparanda, har därför nått vägs ände och det är minst sagt hög tid att fundera på vilken service som ska erbjudas, och hur den ska finansieras.

"Jag håller med"

För många i samhället är fortfarande distribution av brev oerhört viktigt, och vi ska självfallet fortsätta att samla in och dela ut brev så länge som det finns ett behov, politisk vilja och möjlighet att finansiera verksamheten. Jag håller därför med artikelförfattarna om att den här utredningen inte ska titta på Postnords verksamhet, utan bredare på själva samhällsuppdraget, vilka behov som samhället har och hur uppdraget ska finansieras framöver.

Servicekraven kvarstår 

EU:s första postdirektiv kom redan på 90-talet, i en tid när vi kommunicerade på helt andra sätt än i dag. Då var intentionen att EU:s medborgare skulle tillförsäkras tillgång till förhållandevis snabb kommunikation till rimliga priser, och eftersom det då saknades andra alternativ reglerades posttjänsten hårt.

I dag, nästan ett kvarts sekel och ett antal triljoner sms, e-post och snapchat-meddelanden senare, kvarstår servicekraven nästan helt oförändrade.

"Fundera på om det är rimligt"

Det är faktiskt helt orimligt att vi måste flyga brev i Sverige när i stort sett all tidskritisk information sedan länge har övergått till digitala alternativ. Det är en följd av dagens servicekrav som innebär att 95 procent av breven ska vara framme inom två dagar.

Med Sveriges geografi innebär det många gånger att fakturor och inbjudningar till bröllop måste flygas, oavsett om en extra befordringsdag skulle ha haft någon påverkan eller ej. Man måste också fundera på om det är rimligt att vi varje dag ska behöva åka runt och tömma gula brevlådor som inte alltför sällan är helt tomma på brev.

Lösningar

Utredningsdirektiven behöver titta på vilken service som är efterfrågad och hur mycket man är beredd att betala för den.

Det kan mycket väl finnas en liten grupp användare som har väldigt speciella behov av en viss service, men som kanske skulle kunna lösas genom en speciell upphandling. Exempelvis tillhandahåller Postnord så kallad utsträckt service till hushåll där samtliga boende är över 80 år eller har funktionsnedsättning, för en summa som är i det närmast försumbar för statskassan.

En sådan lösning kan mycket väl vara oerhört mycket mer kostnadseffektiv, än en generellt hög servicenivå för alla som endast väldigt få utnyttjar.

Det brådskar

Det finns alltså all anledning för den kommande utredningen att titta brett på frågan. Men samtidigt brådskar det, eftersom den finansiella grunden för den samhällsomfattande posttjänsten snabbt eroderas. Såväl snabba åtgärder som långsiktiga spelregler är alltså nödvändiga för att säkra framtiden för postgången.