Partierna oense om kulturkanon i undervisningen

Utredare Lars Trägårdh vill att delar av kulturkanon ska in i skolans styrdokument. Förslaget splittrar partierna.

Med kommitténs förslag kan namn som Boye, Lagerlöf och Moberg läggs till i läroplanen. — Med kommitténs förslag kan namn som Boye, Lagerlöf och Moberg läggs till i läroplanen.Foto: Johan Nilsson/TT

Rebecka Prahl

Redaktör Altinget Utbildning samt Altinget Arbetsmarknad

Kulturkanonen ska in i skolans läroplaner om Lars Trägårdh får bestämma. Kommittén lyfter fram barn och unga som en central målgrupp för tillgängliggörandet av kulturkanonen och vill bland annat att särskilda läromedel och lärarhandledningar tas fram.

Förslaget mottas med blandade reaktioner från partierna. Oppositionspartierna är kritiska till idén.

– En regering ska inte ägna sig åt politisk detaljstyrning av vilken litteratur och kultur som förmedlas i klassrummen, säger Camilla Hansén (MP), utbildningspolitisk talesperson, till Altinget.

Kommitténs förslag

”Vi föreslår att regeringen, i samband med den översyn av läroplaner och kurs- och ämnesplaner som följer av läroplansutredningens förslag, överväger att införa skrivningar om kulturkanon i relevanta delar av skolans styrdokument.”

Källa: En kulturkanon för Sverige

Miljöpartiet vill i stället att lärarna själva fritt ska få välja läromedel och metoder för sin undervisning.

– Samtidigt skär regeringen ner på skolan, lärare får större klasser och sämre förutsättningar att utföra sitt arbete. Utbildningen, folkbildningen, kulturlivet och civilsamhället – de delar som faktiskt hade spelat roll för de positiva förändringar som behövs – har fått allt sämre förutsättningar, säger Camilla Hansén.

Centerpartiets Niels Paarup-Petersen ser ingen anledning till att låta kulturkanon ta plats i undervisningen.

– Nu har regeringen lagt 8 miljoner på att ta fram en lista så det är väl bra att den används som inspiration men den ska inte vara obligatorisk. Och vad innebär det egentligen? Att eleverna ska åka och titta på Härkeberga kyrka eller flyga Viggen? Det låter ju kul, men det finns väldigt mycket annan litteratur och musik som kan vara mer relevant och engagerande för eleverna för att göra undervisningen bättre, säger han till Altinget.

Inspireras av Danmark

Kommittén lyfter fram att Danmark har fört in sin litteraturkanon i läroplanerna för ämnet danska i grundskolan och gymnasieskolan, vilket har gjort det obligatoriskt för elever att läsa ett antal danska författare.

Även den danska historiekanonen finns med i läroplanen för historia, där ska eleverna ha genomgått alla punkter på listan när de går ut årskurs nio.

”I samtal med företrädare för den danska reformen har vi förstått att detta har fungerat väl och har uppfattats som positivt av lärarna”, skriver kommittén.

Källa: En kulturkanon för Sverige

Inte heller Åsa Westlund (S) ser något behov av att föra in delar av kulturkanonen i skolans styrdokument.

– Jag ser det väl mer som en intressant lista för människor att bli inspirerade av än att det nödvändigtvis ska in i någon läroplan. Det finns också många andra saker som man behöver lära sig i skolan än de som står på den här listan, säger hon till Altinget.

”Inte en fråga för politiken”

Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist är desto mer positiv och vill se att kulturkanon också får genomslag i skolan.

– Men exakt vilka delar som ska ingå i kurs- och ämnesplaner är inte en fråga för politiken att bestämma, säger hon till Altinget.

Även Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, står bakom förslaget.

– En kulturkanon i svensk skola främjar såväl bildning, gemenskap och inkludering. I dag läses alldeles för lite av de klassiska författarna i skolan och det är viktigt att bevara och framhäva den svenska kulturskatten, säger han till Altinget.