Öppet brev till statsministern: Du krossade glastaket – hjälp oss att krossa betongtaket

Kära Magdalena,

Vi har med dig krossat det omtalade ”glastaket” och fått Sveriges första kvinnliga statsminister. Du undrar kanske vilka vi är och varför vi skickar detta brev?

Jo, vi är många. Vi är av alla åldrar, kön och religioner och du hittar oss på alla nivåer i det svenska samhället. Vi bor i storstäder och på landsbygden. Vi är lokförare, forskare, städare, poliser, läkare, vårdbiträden, kulturarbetare, busschaufförer, arbetsgivare, företagare, fackliga kämpar, och så vidare. Listan är lång och täcker in i princip hela den svenska arbetsmarknaden. Men det vi alla har gemensamt är att vi är av afrikanskt ursprung.

Kort sagt så är det vi som, tillsammans med andra, bygger landet. Vi är en del av det svenska folket. Ibland benämns vi med olika öknamn som inte är så smickrande men vi låter inte detta göra oss mindre stolta över vilka vi är, eller förminska vår svenskhet.

System av strukturell diskriminering

Vi är den synligaste delen av befolkningen i Sverige men också den delen som lever under det vi kallar för ”betongtaket”, det vill säga lever i ett systematiskt utanförskap. Att leva under betongtaket är något som begränsar oss, våra barn och barnbarn från att utvecklas fullt ut i vårt vackra land Sverige. Det är tungt och ledsamt att se hur hela vår folkgrupp, vår kompetens, kunskap, engagemang och våra färdigheter undertrycks av ett system av strukturell diskriminering.

Du har kanske tagit del av Länsstyrelsen i Stockholms rapport ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden” som CEMFOR (Centrum för Mångvetenskaplig Forskning om Rasism) tog fram år 2021. Resultaten från studien visar på stora skillnader mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen inom alla undersökta områden: arbetslöshet, bruttolön, disponibel inkomst, tillgång till låg- och högstatusyrken samt möjlighet att göra karriär och uppnå chefspositioner i förhållande till utbildningsnivå.

Utanförskapet kostar multum och belastar välfärdsystemet som vi har varit med och byggt upp.

Studien visar bland annat att afrosvenskar är överrepresenterade i lågstatusyrken och underrepresenterade i högstatusyrken samt att afrosvenskar är arbetslösa fler dagar än den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå. Det framkommer också att afrosvenskar behöver ha forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som övrig befolkning med en treårig eftergymnasial utbildning. Dessutom har de enstaka afrosvenskarna i chefsposition endast runt 77 procent av den lön som en chef från den övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå. En skillnad som syns oavsett om afrosvensken är född i Afrika eller född och uppvuxen i Sverige. Vi vet av egen erfarenhet att studien, i högsta grad, belyser den trista realiteten för hundratusentals svenska medborgare.

”Ingen av afrikansk härkomst”

Vi undrar hur det kan komma sig att vi är väl representerade inom idrott- och underhållningsbranschen, men från vad vi vet och kan se på regeringens och myndigheternas hemsidor så saknas det representation på chefspositioner inom staten och det offentliga:

• Av de 23 statsråden är ingen av afrikansk härkomst.
• Av de 21 statssekreterarna är ingen av afrikansk härkomst.
• På de 12 departementen finner vi ingen högre chef av afrikansk härkomst.
• På våra 341 myndigheter finner vi ingen högre chef av afrikansk härkomst.
• Av 108 ambassadörer finner vi ingen högre chef av afrikansk härkomst.
• Det finns cirka 135 000 anställda inom de statligt ägda bolagen och när vi granskar finner vi ingen högre chef av afrikansk härkomst.
• Det finns cirka 273 000 anställda inom den statliga sektorn och när vi granskar finner vi ingen högre chef av afrikansk härkomst.

Utanförskap och kriminalitet

Som du vet så finns det hyllmeter av kriminologisk forskning som tydligt påvisar att sämre socioekonomiska villkor ofta leder till att unga hamnar i kriminalitet. Vi vill påstå att ett av de bästa preventiva medlen mot utanförskap och kriminalitet bör vara att ge oss, våra barn och barnbarn möjligheten att kunna drömma om något mer än snabba cash, fina bilar och dyra märkeskläder. Kan utanförskap, brända bilar och sämre skolresultat bero på det systematiska betongtak som håller oss kvar i mörkret och begränsar många unga människor från att utvecklas fullt ut i samhället?

Hjälp oss att krossa betongtaket

Det sägs att delaktighet och mångfald är avgörande för demokratin. Att våra arbetsplatser och samhällen blir mer demokratiska när alla känner sig inbjudna att delta i det civila samhället, fackföreningar och politiska beslutsprocesser. Vissa säger att alla får vara med och engagera sig inom politiken i Sverige och att alla har samma förutsättningar. Men så enkelt är det inte. När vi som grupp utesluts enbart på grund av hudfärg – då många är födda i Sverige – kan det vara svårt att känna sig som en del av samhället. Detta kan också bidra till ett minskat intresse att engagera sig.

Vi är säkra på att vårt land, Sverige, skulle tjäna på att ha med oss i alla processer. Utanförskapet kostar multum och belastar välfärdsystemet som vi har varit med och byggt upp. Vi hoppas att du som statsminister är villig att stå upp och stötta oss i vår kamp för inkludering.

Magdalena Andersson: hjälp oss att krossa betongtaket som skymmer vår sol.