Ökad styrning av kommuner och landsting

KORTNYTT. Den statliga styrningen av kommuner och landsting har ökat både i omfattning och detaljeringsgrad, visar två rapporter från Statskontoret.

Axel Berggren

Ökningen gäller alla typer av statlig styrning, bland annat den som sker med hjälp av lagar och förordningar och med riktade statsbidrag. Under 2018 tillkom 33 nya riktade statsbidrag. Det fanns totalt under året över 200 olika statsbidrag till kommuner och landsting, varav flertalet var riktade bidrag. 

Läs också: SKL: Riktade statsbidrag sätter käppar i hjulen för förnyelse

Generellt har kommuner och landsting har stor förståelse för statens behov av att styra, men är kritiska mot utformningen och omfattningen av styrningen. Framförallt har kritik framförts kring användningen av riktade statsbidrag. Dessa bidrag kan leda till minskad likvärdighet inom servicen runtom i landet då statsbidrag har olika effekt i olika kommuner och landsting.

Flera kritiker

Riksrevisionen och SKL har tidigare båda varit kritiska till mängden riktade statsbidrag eftersom de anses ineffektiva och ibland även kontraproduktiva. Kritik har också riktats mot de stora pappersarbetet vilket blir en följd av statens styrning. 

Läs också: Analys: Hata riktade statsbidrag

– De problem med den statliga styrningen av kommuner och landsting som lyfts i våra rapporter ligger i linje med tidigare iakttagelser och visar på ett fortsatt behov av att utveckla och samordna den statliga styrningen, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i ett pressmeddelande. 

Nämnda personer

Annelie Roswall Ljunggren

Generaldirektör Statskontoret
fil. kand. i statsvetenskap (Linköpings uni., 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00