Nationalekonomer vill se skattereform och en plan för skuldkvoten

ÅTGÄRDER. Lars Calmfors anser att politiken behöver lägga en tydlig plan för att få ner den svenska skuldkvoten efter coronan. Samtidigt vill Åsa Hansson se en skattereform och slopat jobbskatteavdrag.

Lars Calmfors.
Lars Calmfors.Foto: Anders Wiklund/TT
Johan Manell

Pratar man mellan skål och vägg med politiker skulle jag säga att nästan alla inser att man borde göra en skattereform, men man vågar inte ge sig in på det.

Lars Calmfors
Professor i internationell ekonomi
Fakta

Finanspolitiskt ramverk

  • Ett beslutat överskottsmål gäller tills vidare, men bör ses över varannan mandatperiod. Slutsatserna av översynen bör förankras brett bland riksdagspartierna för att värna ramverkets stabilitet och trovärdighet. Ett eventuellt nytt överskottsmål bör träda i kraft första året efter ett ordinarie val. Vid översynen ska skuldens utveckling i relation till skuldankaret beaktas.
  • Nivån på skuldankaret är 35 procent av BNP.
  • Riksdagen har fastställt att nivån på överskottsmålet från och med år 2019 ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.

Källa: Budgetpropositionen år 2020

Coronapandemin har slagit mot ekonomier över hela världen. Frågan hur Sverige ska återhämta sig ekonomiskt efter pandemin är högaktuell. Stockholms handelskammare startade i våras en Omstartskommission för att komma med

Dokumentation

Altinget logoRikspolitik
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget rikspolitik får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00