Muf: Antalet riksdagsledamöter måste halveras

I september gick 349 ledamöter in genom riksdagens huvudentré för att vara med på det årliga öppnandet, som i år också var startskottet på en ny mandatperiod. Moderata Ungdomsförbundet säger stort grattis till ledamöterna och uppmanar samtliga att ta vara på den kommande mandatperioden som riksdagsledamot, eftersom det kommer bli den sista för några av er.

Moderata Ungdomsförbundet säger stort grattis till ledamöterna och uppmanar samtliga att ta vara på den kommande mandatperioden som riksdagsledamot, eftersom det kommer bli den sista för några av er.

Antalet riksdagsledamöter måste halveras. Både för att minska statens utgifter och spara på skattebetalarnas pengar, men också för att öka möjligheten för ansvarsutkrävande och högre kvalitet. Vi uppmanar högerregeringen att se över frågan under mandatperioden för att se till att det blir verklighet.

Sverige har, i en europeisk kontext, ett orimligt stort parlament sett till hur många väljare respektive ledamot representerar. Med en befolkning på ungefär 10 miljoner har Sverige med 349 ledamöter ungefär 34 ledamöter per miljon invånare. I Belgien är det 18 parlamentariker per miljon invånare, Tyskland har färre än 10 och Nederländerna 13.

Skattepengarna hade kunnat gå till annat

De negativa konsekvenserna av att ha ett sådant stort parlament är flertaliga. Först och främst kostar det samhället och väljarna enorma mängder skattepengar, för det är inte gratis att försörja 349 riksdagsledamöter. Enligt riksdagens årsredovisning kostar det skattebetalarna 700 miljoner årligen att ombesörja 349 ledamöter med löner, boende, resor och pension, och då är inte ens de administrativa kostnaderna medräknade. Skattepengar som hade kunnat gå till annat.

En annan konsekvens av att ha för många ledamöter i riksdagen är svårigheten att utkräva ansvar. Möjligheten att ansvarsutkräva är vital för en fungerande demokrati och inte sällan gynnas missnöjespartier i miljöer där den möjligheten försvåras för att man inte vet vem som gör vad. Att minska antalet ledamöter skulle leda till ökad möjlighet till ansvarsutkrävande och leda till större konkurrens om platserna, vilket troligen också skulle leda till högre kvalitet på utfört arbete.

Igenkänningen kommer att öka

Med halverad riksdag väljs det färre riksdagsledamöter från varje valkrets, så att väljarna faktiskt kan känna igen de som ska representera dem i riksdagen. I det senaste valet valdes till exempel 43 ledamöter från Stockholms län och 18 från Göteborg. Få i så stora valkretsar kan nog nämna namnen på de som representerar dem. Det uppstår ett demokratiskt underskott när väljarna inte vet vilka de lägger sin röst på och det gör också att personkryssen inte uppfyller sin funktion.

Andelen personkryss är på en rekordlåg nivå – endast 22,5 % – och forskning har visat att endast hälften av de som personröstar minns namnet på den som de hade kryssat. Fler behöver veta vilka som företräder dem i riksdagen.

Den nya regeringen borde agera

De som är för att ha kvar den stora kvoten av ledamöter hävdar oftast att det behövs för demokratins skull. Ett argument som snabbt kan slås bort eftersom länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna har lika välfungerande demokratier som Sverige. Därtill finns det inget egenvärde att hålla sig fast vid antalet 349 bara för att det är så just nu. Ett tydligt kvitto på att riksdagens arbete fungerar väl även utan de 349 ledamöterna är under coronapandemin när enbart 55 ledamöter tjänstgjorde i riksdagen. Demokratin nedmonterades inte under den tiden och arbetet flöt på.

Vi måste stärka demokratin och använda skattebetalarnas pengar bättre. Den nya regeringen borde skyndsamt agera för att minska riksdagen till en rimligare storlek