"Monarkin är en motbjudande kvarleva från diktaturen"

Magnus Simonsson
Generalsekreterare, Republikanska föreningen

Det är hundra år sedan demokratins genombrott i Sverige. Vi svenskar lever numera i en av världens främsta demokratier. Vi har allmän och lika rösträtt i fria, hemliga och direkta val. Vi kan vara stolta, men vi ska inte vara nöjda. Demokratin får aldrig tas för given. Många kämpade hårt och länge för vår frihet och vi måste fortsätta att utveckla samhället.

Maktförskjutning

Från 1800-talets slut pågick i Sverige en intensiv kamp för rösträtten. Den svenska demokratiseringen var inte långsam och ordnad som många tycks tro. Bland motståndarna till denna politiska utveckling fanns monarkins företrädare, i form av kung och hov.

Det viktiga avgörandet kom efter andrakammarvalet 1905 när kung Oscar II omöjligt kunde undkomma att ge liberalen Karl Staaff uppdraget att bilda regering. Detta ledde till det första författningsenliga ideologiska maktskiftet i Sveriges historia.

Under de följande åren var kampen om makten hård mellan kungahuset och rösträttsrörelsen. År 1917 kunde liberalen Nils Edén bilda en koalitionsregering med Socialdemokraterna. Sedan dröjde det inte många år innan Sverige fick allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.

Den stegvis utökade rösträtten och möjligheten för väljarna att rösta på demokrater var avgörande för landets framtid i fred och frihet. Maktförskjutningen från kungen till riksdagen gjorde att det fattades helt andra beslut. Sannolikheten att kungahuset och dess allierade på eget bevåg skulle ha infört demokratin, avstått från militära insatser i världskrigen och byggt välfärdsstaten är ganska liten.

Kungen har fortfarande makt

Under decennierna efter demokratins genombrott anpassades monarkin i viss mån till de moderna tiderna. Sedan den nya regeringsformens tillkomst på 1970-talet har monarken också begränsade formella maktbefogenheter.

Kungen har dock fortfarande makt. Carl Gustaf Bernadotte innehar ämbetet som statschef och han tilldelas även andra politiska uppgifter. Exempelvis sammanträder regeringen i konselj under kungens ordförandeskap. På liknande sätt är det vid regeringsskifte, som äger rum vid en särskild konselj inför statschefen. Kungen är även ordförande vid sammanträden med utrikesnämnden, som väljs av riksdagen. Kungahusets medlemmar har även mycket omfattande informell och reell politisk makt som populära mediegestalter.

Vill bromsa utvecklingen

Om vårt land ska leva upp till självbilden om ett demokratiskt och jämlikt samhälle kan vi inte ha en statschef som ärver sitt ämbete. För mig är det viktigt att Sverige har ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle, där medborgarna i ökad utsträckning kan delta i det politiska livet och har tillgång till oberoende media. Ökad frihet och demokrati blir resultatet när tillräckligt många människor engagerar sig för just för frihet och demokrati.

Den som däremot vill behålla monarkin representerar en vilja att bromsa Sveriges moderna utveckling. Införandet av republik kommer att bli ett fantastiskt tillfälle till en genomgripande diskussion om och fördjupning av demokratin, som riskerar att försvagas så fort vi slutar att utveckla den.

Uppmanar till diskussion

Det viktiga för oss i Republikanska föreningen är att monarkin avskaffas. Ett fullt ut demokratiskt statsskick kan införas relativt enkelt genom två likalydande riksdagsbeslut med mellanliggande val.

Sedan är frågan hur republiken ska utformas, exempelvis om den ska ha en president eller inte. Dessa beslut ska givetvis avgöras på demokratisk väg enligt grundlagens principer. Jag vill dock uppmana medborgare, folkvalda och partier att snarast börja diskutera hur ett mer demokratiskt, jämlikt och modernt statsskick ska se ut i praktiken.

"En motbjudande kvarleva"

När vi utvecklar den svenska demokratin kan vi hämta inspiration från nordiska grannländer som Finland och Island. Där väljer folket sin statschef i direkta val. Detta är ett betydligt mer demokratiskt sätt att besätta ett lands högsta offentliga ämbete på än det sängkammarsystem vi har i Sverige. Exakt hur vi svenskar i framtiden utformar vårt nya statsskick behöver diskuteras på allvar.

Monarkin är en motbjudande kvarleva från den tid då vårt land var en diktatur och måste avskaffas för att Sverige ska kunna bli en demokrati på riktigt. Republik är statsskicket för Sverige i framtiden.