Moldavien är Putins testlaboratorium: ”Vi kan hjälpa er förstå hur Ryssland fungerar”

BRYSSEL. År 2025 upplevde Moldavien något som liknade ett fullskaligt informationskrig från rysk sida.

När moldavier gick till valurnorna i september förra året blev det lilla landet med 2,5 miljoner invånare måltavla för en sofistikerad kampanj i sociala medier, hacking, falska nyheter, genom influencers, röstning och påverkan på vallokaler.

Fångarna i fängelserna utsattes för press. Till och med prästerna påverkades. Året före valet hade den rysk-ortodoxa kyrkan bjudit in grupper av kyrkomän på lyxresor till några av Rysslands heligaste platser, varifrån de återvände hem utrustade med betalkort med över 11 000 kronor, rapporterade nyhetsbyrån Reuters. I utbyte var de tvungna att skapa profiler på sociala medier, från vilka de varnade sina församlingsmedlemmar mot EU och väst.

– Moldavien har lärt sig några hårt förvärvade läxor av Rysslands inblandning under de senaste åren, och vi har byggt upp god erfarenhet av hur vi försvarar vår demokrati, säger landets vice premiärminister med ansvar för europeisk integration, Cristina Gherasimov.

Hon anser att den motståndskraft som år av ryskt tryck har gett kan vara mycket användbar att ta in i EU-kretsen. För Moldavien är inte ens Rysslands verkliga mål, påpekar hon.

– Moldavien är ett testlaboratorium för verktyg, som sedan exporteras till era demokratier. Det vi kan bidra med är att hjälpa er att förstå hur Ryssland fungerar och vad som kommer.

Hoppas på töväder

Altinget träffar Cristina Gherasimov i Bryssel tillsammans med ett antal andra europeiska journalister.

Hon besöker regelbundet EU:s högkvarter för att främja sitt lands ansökan om medlemskap i unionen.

Tillsammans med Ukraina fick Moldavien klartecken att inleda anslutningsförhandlingar sommaren 2024.

Sedan blockerade Ungern, under Viktor Orbáns styre, ukrainarna. Detta innebar ett stopp för båda ländernas officiella anslutningsprocess, eftersom de i Bryssel har kopplats samman.

Nu är Orbán borta, och förhoppningen är att hans efterträdare, Péter Magyar, ska dra ut käpparna ur hjulen för båda länderna så att förhandlingarna officiellt kan inledas i juni.

I fredags besökte Magyar Bryssel för första gången i egenskap av premiärminister.

Under mötet med kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tog han upp Ukrainas anslutningsprocess till EU, som Ungern har blockerat under Orbán.

Magyar upprepade att Ungerns villkor för att häva vetot mot att öppna det första förhandlingskapitlet är en lösning på utbildnings- och språkrättigheter för den ungerska minoriteten i Ukraina, men uttryckte samtidigt hopp om en snar lösning. 

Cristina Gherasimov varnar dock för att det, om han eller andra inom EU-kretsen fortfarande tvekar, finns en stor risk att det omvandlas till ny bensin för den ryska propagandamaskinen. 

– Om det blir ytterligare uppskjutningar, som vi har sett tidigare, kan vi förutse att det kommer att användas hemma för att misskreditera EU, säger hon. 

– För det första kommer det att försvaga trovärdigheten för EU och det inhemska stödet för vår europeiska väg, säger vice premiärministern.

Tack vare Ukraina

Faktum är att under Viktor Orbán hade Ungern inga problem att ge Moldavien klartecken att inleda medlemskapsprocessen.

Cristina Gherasimov accepterar dock fullt ut det gemensamma öde som hennes land hamnat i med det krigshärjade Ukraina.

Hon påpekar att utan dem skulle EU aldrig ha övervägt att öppna vägen till medlemskap för länderna i det som tidigare bara kallades Östra grannskapet, men att bilden nu har förändrats.

– Förståelsen av utvidgning som en säkerhetsdimension är ny, säger hon.

– Alla är medvetna om att inte bara Moldavien och Ukraina, utan i allmänhet alla kandidatländer nu har ett window of opportunity, som bara skapades eftersom Ukraina invaderades av Ryssland. Om det inte hade hänt i februari 2022 skulle det troligen fortfarande ha funnits utvidgningströtthet i EU.

Hon förväntar sig att Moldavien ska gå in i antagningsprocessen hand i hand med Ukraina.

Men efter det måste Moldaviens framsteg mot medlemskap bedömas utifrån sina egna meriter, betonar hon.

Skuggförhandlingar

Även om pausknappen officiellt har tryckts på i förhandlingarna, har hårt arbete gjorts under ytan för att uppfylla unionens anslutningskrav.

Under det danska EU-ordförandeskapet i höstas var det en stor prioritet att göra både Ukraina och Moldavien så redo som möjligt för den dag då ungrarna släpper bromsarna.

Frontloading, som övningen kallades, har inneburit att de två länderna kunnat få det tekniska arbetet på plats, vilket gör det möjligt för EU-kommissionen att övervaka hur den uppfyller de olika kraven.

Detta innebär att vägen har banats för öppnandet av alla sex olika så kallade kluster av förhandlingskapitel i EU:s regler, som alla kandidatländer måste leva upp till innan de kan få sin plats i klubben.

Om Ungern ger med sig finns det många tecken på att grönt ljus kan ges för att åtminstone den första klustret öppnas den 16 juni, när unionens EU-ministrar ska träffas nästa gång.

Efter det kommer de europeiska stats- och regeringscheferna att kunna ge grönt ljus till beslutet när de möts i Bryssel på toppmöte senare samma vecka.

– Formellt har inga tecken getts, men informellt ser vi en vilja att göra det före nästa EU-toppmöte, säger Cristina Gherasimov.

Ett dyrt nöje

När hon ser på arbetet med att lägga Moldavien i linje med EU:s regelverk är det särskilt de ekonomiskt betungande programmen som kommer att bli de svåraste. Miljöregler, transport, infrastruktur och liknande.

– Det här är alla de mest kapitalintensiva områdena.

Hon klargör att de får stöd från olika EU-länder för olika projekt. Men det är svårt att skrapa ihop tillräckligt med medel för att genomföra alla de reformer som krävs om landets ambitiösa mål att ansluta sig till unionen redan 2030 ska uppnås.

Om det också ska finnas tid för juridisk finjustering och slutgiltigt godkännande i alla länder måste det gå snabbt.

– Vi måste vara redo att avsluta förhandlingarna i början av 2028 senast, eller ännu bättre i slutet av 2027, säger hon.

1 500 ryska soldater

En av de största politiska utmaningarna kommer dock att vara att hantera det faktum att delar av det lilla landet mellan Rumänien och Ukraina inte alls tror att det tillhör Moldavien.

Transnistrien-regionen, som Cristina Gherasimov föredrar att vi kallar det omstridda området i öst, förklarade sig självständigt 1990 under Sovjetunionens fall.

Ryssland stödjer de cirka en halv miljon invånarna både ekonomiskt och militärt.

Omkring 1 500 ryska soldater tros befinna sig i utbrytarregionen.

Tidigare denna månad fattade den ryske presidenten ett beslut om att göra det lättare för regionens medborgare att få ryskt medborgarskap för att knyta området ännu närmare Ryssland.

Cristina Gherasimov är fullt medveten om att detta är en gränskonflikt som behöver någon form av klarhet innan en anslutningsförhandling med EU kan avslutas.

Men hon påminner också om att de har EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas ord på att det inte är något som hindrar förhandlingarna.

– Vi ser Moldaviens EU-inträde och dess återförening som två parallella och separata processer, säger Cristina Gherasimov.            

Rätt ögonblick

Hon påpekar att det inte skulle vara första gången som en olöst gränstvist har tagit sig in i unionen. Den delade ön Cypern är ett exempel på detta.

– Men jag vill säga att Moldavien först och främst är intresserat av att återintegrera landet så snart som möjligt, eftersom det ligger i vårt eget intresse. När det gäller de ryska trupperna har vi sedan 1990-talet använt alla internationella plattformar för att be ryssarna dra tillbaka sin militär.

År 1999 gick Ryssland med på att dra tillbaka trupperna, påpekar hon.

– Det hände bara aldrig. Surprise, surprise.

Förhoppningen är att med stöd från andra länder kan ”rätt möjlighet och rätt geopolitisk kontext” uppstå för att de ska lämna landet. Vad den politiska kontexten kan vara vill hon inte gå djupare in på.

Men hon vill säga att det finns flera politiska morötter kopplade till Moldaviens europeiska ambitioner även för Transnistrien, som redan gynnas av att vara med i frihandelsavtalet som Moldavien förhandlade fram med EU för ett decennium sedan.

– Under ett bra år som 2024 gick 80 procent av deras export till EU-marknaden, säger hon.

Ministern påpekar att det också var EU som ingrep med ett biståndspaket när ryssarna slutade leverera gas till regionen på nyårsafton 2024, när ett transitavtal med Ukraina löpte ut.

Ständigt trakasserad

Om, som hon hoppas, Moldavien tar ett mer formellt steg in i anslutningsförhandlingarna med EU i juni, finns det en risk att Ryssland kommer att finna anledning att dra åt skruvarna ännu mer.

Cristina Gherasimov märker redan signaler från Moskva om att de inte är förtjusta över närmandet. Men de är vana vid ryssarnas missnöje.

– Vi har ständigt blivit trakasserade av Ryssland i åratal. Det fortsätter. Det har aldrig upphört. Det sker bara med olika intensitet, säger hon.

Men det är just därför det är viktigt för henne att EU förstår vad det innebär att behålla Moldavien i väntrummet.

– Om anslutningsförhandlingarna inte inleds snart kan vi räkna med att det manipuleras hemma så att det verkar som att EU helt enkelt inte vill ha nya medlemsstater som Moldavien.

Artikeln är översatt från danska och omarbetad. Den publicerades först på Altinget.dk.