Moderaternas kanslichef: Gasa i krisen men håll koll på framtiden

DEBATT. Behovet av statliga stöd är stort för att motverka den ekonomiska krisen. Efter många påtryckningar presenterade regeringen till sist direkta stöd till företagen förra veckan. Frågan är bara om stöden är tillräckligt träffsäkra och når ut i tid, skriver Anna Pettersson Westerberg, Moderaternas kanslichef.

Anna Pettersson Westerberg
Kanslichef, Moderaternas riksdagskansli


Staten har goda möjligheter att rädda jobb och företag i krisen och bedriva en aktiv finanspolitik utan att förtroendet för de offentliga finanserna äventyras. Huvudskälet är ett fungerade finanspolitiskt ramverk.

Moderaterna har länge värnat ramverket och drivit frågan om överskott i de offentliga finanserna. Till exempel i översynen av överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket 2016. Orsaken är erfarenheterna av krisen på 90-talet som ledde till en skenande statsskuld och att förtroendet för Sveriges finanspolitik skadades. Svaret blev ett finanspolitiskt ramverk, där överskottsmålet är en central del.

"Tack vare ramverket"

Under 2008 års finanskris prövades ramverket och Sverige klarade sig som ett av få länder genom den djupa ekonomiska nedgången, utan stora underskott i de offentliga finanserna, djup lågkonjunktur med massarbetslöshet och social utslagning som följd.

Ett viktigt skäl var resolut politiskt beslutsfattande. Ett annat skäl var de överskott som byggdes upp efter 90-talskrisen tack vare det finanspolitiska ramverket.

Våga gasa i kris

Nu prövas ramverket igen. Det är en myt och ett missförstånd att det finanspolitiska ramverket lägger hinder i vägen för att kunna genomföra stora aktiva åtgärder vid kriser. Tvärtom, de regler och ramar som vi satt upp i det finanspolitiska ramverket för att spara i goda tider är inte tänkta att motverka möjligheterna att vidta kraftfulla åtgärder i dåliga tider. Själva syftet med ramverket är att finanspolitiken kan och ska användas vid krislägen. På samma sätt som man måste bromsa och spara i goda tider så måste man våga gasa i kris.

Omfattande åtgärder

Tidiga och kraftfulla insatser minskar risken för att tvingas genomföra svårare och mer kostsamma åtgärder längre fram. Ju mer vi satsar på att rädda jobb och företag i början av krisen, desto färre kommer behöva förlora jobbet och bli långvarigt arbetslösa och utslagna från arbetsmarknaden.

Det är just mot den bakgrunden Moderaterna vill se satsningar på 100 miljarder kronor per månad den närmaste tiden.

Åtgärderna som behövs är omfattande och riskerar bli mycket kostsamma, vilket leder till ökad skuldsättning och stora underskott i de offentliga finanserna. Men utgångsläget är starkt med låg skuldsättning och säkerhetsmarginalerna är stora. Det ger handlingsutrymme i krisen.

Resan till överskott

Sannolikheten är stor att det kommer gå en lång tid innan krisen och dess följdverkningar är över. Kanske kommer krisen prägla den ekonomiska politiken långt in på 2020-talet. Det kan man bara sia om. Säkert är dock att längre fram, när krisen är över och vi återhämtar oss, måste vi tillbaka till överskott i de offentliga finanserna.

Minskade underskott och på sikt överskott kommer vara viktigt för förtroendet för de offentliga finanserna. Det steget är betydligt svårare att ta. När hjulen i ekonomin snurrar igen kommer staten behöva backa ur sina åtaganden och ta tillbaka reformer som satts in för att motverka krisen.

Ett fungerade finanspolitiskt ramverk kommer surra oss vid masten ännu en gång och hjälpa till i återhämtningen. I återgången måste också arbetslinjen, som kommer vara viktigare än någonsin, värnas. För att minska utanförskap och motverka arbetslöshet behöver alla människor som kan arbeta och bidra göra det. Redan nu – mitt i krisen – måste vi hålla huvudet kallt och kasta ett vakande öga mot framtiden och den resa vi har framför oss tillbaka till överskott.

Forrige artikel Handelskammaren Mälardalen: Omsättningsstödet måste förlängas Handelskammaren Mälardalen: Omsättningsstödet måste förlängas Næste artikel "Det är genom praxis som sluttningen mot ett auktoritärt samhälle börjar"
Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

FÖRSLAG. Ledamöter som inte närvarar i riksdagen tillräckligt ofta ska tvingas betala tillbaka arvode föreslår en parlamentarisk kommitté.

– Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode, säger talman Andreas Norlén till Altinget.