Prenumerera
Annons

Moderaterna vill ge mer makt till kommunerna

Foto: Pixabay
25 september 2019 kl. 04:00

Inför Moderaternas partistämma har partistyrelsen lagt ett förslag om att minska statlig detaljstyrning av kommuner. Partistyrelsen menar att staten lägger en för stor börda på kommunerna. 

Därför föreslår man nu att partiet plockar upp Tillitsdelegationens boll med försökskommuner och regioner. 

– Det kan vara 10-15 kommuner och någon eller några regioner som under till exempel en femårsperiod får ha mer tillitsbaserad styrning och mindre statlig, säger Elisabeth Svantesson (M), partiets andra vice ordförande, till Altinget. 

Mindre kommuner

Tanken är att ett sådant projekt sedan ska utvärderas för att se om det är applicerbart även på andra kommuner eller rent av alla kommuner och regioner. Försöket gäller den typ av statlig reglering och styrning av kommuner som inte är grundlagsskyddad eller på annat sätt är ett måste för kommunerna. 

En del har svaret slå ihop alla kommuner, gör en stor kommunreform. Vårt svar är mer att dra ned detaljstyrningen så att man faktiskt kan vara en liten landsbygdskommun.

Elisabeth Svantesson (M)
Andre vice ordförande

Vilka kommuner som skulle kunna bli kandidater till att bli försökskaniner är för tidigt att uttala sig om menar Svantesson. Men hon har ändå en uppfattning om vilken typ av kommuner det skulle röra sig om.  

– Jag ser framför allt mindre och de mindre medelstora kommunerna framför mig. 

Statsbidrag

Moderaternas partistyrelse vill också att man minskar antalet riktade statsbidrag.  

– Vi vill att man går mer mot generella statsbidrag, från riktade statsbidrag som skapar mycket administration och krångel. 

Elisabeth Svantesson anser att det kan finnas vissa områden och tidsperioder då riktade statsbidrag är nödvändiga, men att de har växt i alldeles för snabb takt. 

– I vissa perioder kan det vara så att staten behöver gå in och ta ett ansvar några år men nu har det växt och blivit en flora som är ogenomtränglig för kommunerna och inte uppnår sitt syfte, säger hon och tillägger: 

– Det är flera regeringar som ligger bakom ökningen av riktade statsbidrag. De har blivit över 200. Problemet är att det är väldigt tidskrävande att ansöka, kommunerna borde få bestämma mer själva vad de behöver pengarna till. Det handlar om det kommunala självstyret. 

Läs också

Hur man ska lösa kommunernas finansiering är en fråga där det råder delade meningar mellan partierna. 

– En del har svaret slå ihop alla kommuner, gör en stor kommunreform. Vårt svar är mer att dra ned detaljstyrningen så att man faktiskt kan vara en liten landsbygdskommun, säger Svantesson.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026