Medborgerlig samling: Stryk EU-medlemskapet ur Sveriges grundlag

Det började som en god tanke.

Strax efter andra världskriget startade sex länder den Europeiska kol-och stålgemenskapen som var ett projekt för att hindra kapprustning och säkra freden mellan länderna. Det var embryot till vad vi idag kallar för Europeiska Unionen. 

Miljardnota för pandemifonden

Vi måste någonstans fråga oss vilket pris vi är villiga att betala för att komma i åtnjutande av de fördelar som medlemskapet innebär?  

Men under åren som gått sedan Europeiska kol- och stålgemenskapen påbörjade sin färd mot det EU vi idag har, har många förändringar skett. Från att ha varit sex länder ingår nu 27 länder och de frågor som behandlas sträcker sig långt utöver frågan om kol och stål. Det här har fått en lång rad konsekvenser. 

Till exempel har vi beslutet om en fond som officiellt handlade om stöd till behövande EU-länder i coronapandemins spår, vilket tyvärr godkändes av Sveriges riksdag. Fonden kommer kosta svenska skattebetalare ca 150 miljarder kronor och har även gjort oss till borgensmän för EU-gemensamma lån på hisnande 750 miljarder euro med en löptid över generationer. 

Könskvotering och streamingutbud

Genom direktivet om audiovisuella medietjänster har EU ålagt leverantörer av streamad tv i EU att ha minst 30 procent europeiskt producerat utbud. Netflix och HBO måste nu kvotera in filmer och serier baserat på deras ursprung. 

Vidare har börsnoterade bolag fått ett EU-beslut över sig att de måste tillämpa könskvotering vid val till sina styrelser. År 2027 ska minst 40 procent av båda könen ska vara representerade i bolagsstyrelserna. EU är således inne och detaljstyr vilka produkter som privata företag ska erbjuda och vem de ska tillsätta i sina styrelser. Det här är oskäliga ingrepp i det privata ägandet och är inget som ska ske i fria samhällen.

Det finns en hel del positivt med EU, det råder det ingen tvekan om. Men vi måste någonstans fråga oss vilket pris vi är villiga att betala för att komma i åtnjutande av de fördelar som medlemskapet innebär?  

Försvagat medborgarinflytande

Svensk lag gäller enbart om den inte står i strid med EU:s lagstiftning, vilket innebär att vi på vissa områden har gett upp vårt nationella självbestämmande. Det är inskrivet i Sveriges grundlag och är inget som kan ändras i en handvändning. Ju längre bort från medborgarna som beslut tas, desto mindre kommer medborgarnas åsikter att hörsammas. Subsidiaritetsprincipen sätts ur spel och demokratin försvagas.

Medborgerlig Samling vill se ett EU som fokuserar på frihandel, miljö - och säkerhetspolitik med i övrigt självbestämmande stater. Tyvärr ser vi ett EU som i allt raskare takt rör sig mot en federation med mer detaljreglering och överstatlig styrning.

”Inled omförhandling innan valet”

Sverige bör snarast initiera en process för omförhandling vad gäller förhållandet till EU, varvid omfattande undantag bör krävas. Sverige skulle därmed komma att lämna delar av dagens EU-samarbete. Målet ska dock vara att Sverige ska bevara en nära relation med EU, främst vad gäller frihandel, miljö- och säkerhetsfrågor. 

Vid ett negativt utfall av omförhandlingarna bör svenska folket får uttrycka sin vilja i frågan om Sveriges fortsatta medlemskap vid en folkomröstning. Om folkviljan visar att vi ska lämna EU bör skrivningen om EU-medlemskapet i grundlagen tas bort, vilket kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Ett första beslut bör alltså fattas före den 11:e september, när svenska folket går till valurnorna. 

Det EU som Sverige en gång folkomröstade om inte finns mer. Beslut om detaljfrågor rörande näringsliv, socialpolitik, regionalpolitik med mera tas långt bort från medborgarna, som fått svårare att göra sina röster hörda. 

Demokratin har tagit skada. Vi vill med denna skrivelse uppmana riksdagspartierna att väcka frågan och ta ett första beslut att stryka EU-medlemskapet ur Sveriges grundlag före den 11 september 2022.