M vill omfördela EU:s budget 

EU-VAL. Moderaterna går till val på att satsa på säkerhetsfrågor och tillväxt. Pengarna ska hämtas från jordbruksstödet och regionalstödet. Partiet säger nej till ökad EU-budget.

Inför EU-valet har de svenska partierna olika syn på hur EU-samarbetet ska utvecklas. Där Liberalerna vill se ett kraftigt fördjupat samarbete vill Sverigedemokraterna ha mindre av de överstatliga inslagen. Kristdemokraterna går till val på ett “lagomt” samarbete.

För Moderaterna gäller att EU ska göra mer i gränsöverskridande frågor, men tydligt hålla sig borta från annat.  

– EU ska inte vara lagom. EU ska vara starkt där det är gränsöverskridande problem, där behöver vi gränsöverskridande lösningar, säger Jörgen Warborn, Moderaternas tredjenamn till Altinget. 

– Jag tycker att vi behöver mycket mer europeiskt samarbete kring kriminalitet, migration, klimat och tillväxt. Men sen säger vi moderater också blankt nej till att ge EU beskattningsrätt, att vi ska ha EU-bidrag eller att Bryssel ska bestämma mer över svensk välfärd eller arbetsmarknad, säger Tomas Tobé, Moderaternas förstanamn, till Altinget. 

Mer pengar till säkerhet

Satsningarna på säkerhetsfrågor ska ske genom en omfördelning av budgeten. Moderaterna vill skära kraftigt i pengarna som går till jordbruksstöd och regionalstöd. 

– Över 70 procent går till jordbruksstöd och regionalstöd. Tre procent går till det som kallas säkerhet, det vill säga att stärka den yttre gränsen, satsa på Europol och brottsbekämpning. Så med relativt små förändringar så får vi fram det som krävs för mer europeiskt samarbete, säger Tobé.

Rådet tyngre spelare

Samtidigt är budgeten inte en fråga där en enskild parlamentariker har något särskilt inflytande.

Förslaget läggs av kommissionen. Den beslutas sedan av rådet, där medlemsländerna är representerade, och av EU-parlamentet. Rådet måste dessutom vara ense, det vill säga varje land har vetorätt. Det är i den delen Sverige har sin stora möjlighet att påverka avgiften, via regeringen som får sitt mandat från riksdagen.

Läs också: Sveriges EU-avgift kan öka med 15 miljarder per år

Sedan ska alltså också EU-parlamentet säga sitt. Så för de svenska moderata parlamentarikerna gäller det först och främst att få med sig partiets partigrupp EPP på tåget och det blir sannolikt inte det lättaste när det gäller storleken på budgeten. 

– Vad gäller partigrupperna i Europaparlamentet vill i princip alla att EU:s budget ska växa och att Sverige ska betala mer. Här måste vi värna det svenska intresset om att inte gå med på en höjd avgift, säger Tobé. 

Men när det gäller prioriteringarna i budgeten menar Tobé att EPP i stort är inne på samma linje som de svenska Moderaterna. 

– Jag upplever ett ganska starkt stöd i EPP att satsa mer på brottsbekämpning, migration och klimat i budgeten, säger han. 

Nej till EU-skatt

En finansieringslösning som Moderaterna är helt emot är att en del av budgeten skulle hämtas in direkt i form av olika EU-skatter. 

– Det kommer att bli en höjd skatt för svenska medborgare och besluten kommer att flyttas längre ifrån medborgarna. Beskattningen ska utgå från politiker kommunalt, regionalt eller i riksdagen. Vi vill inte att den typen av plånboksfrågor ska flyttas till Bryssel, säger Jörgen Warborn.  

Tema: Europaparlamentsvalet 2019

Forrige artikel Danskarna går till val två gånger inom 10 dagar Næste artikel Littorin: Så lyckas du med exporten till Mellanöstern Littorin: Så lyckas du med exporten till Mellanöstern
Dags att återuppfinna Almedalen

Dags att återuppfinna Almedalen

KRÖNIKA. Almedalsveckan måste återuppfinnas om den ska överleva. Partierna måste återta ägarskapet över världens största politiska friluftsvecka, skriver Altingets krönikör Sven Otto Littorin.