Låt influencers fylla reklamhålet

Den 10 oktober ritades det politiska kommunikationslandskapet om. EU-förordningen TTPA trädde i kraft. Syftet? Att öka transparensen kring politisk reklam. Techjättarnas svar blev att förbjuda politisk annonsering på sina plattformar. Meta, som äger Facebook och Instagram och Google tackar nu nej till partiernas, fackförbundens och intresseorganisationernas pengar. 

Det har knappast undgått någon som arbetar med politisk kommunikation att det här kraftigt begränsar våra möjligheter att nå ut med inte bara politiska utan även sociala frågor. 

Miljoner utan mål 

Techjättarnas handbroms är ett problem, som riskerar bana väg för manipulation – genom algoritmer, smygkampanjer och gråzoner. Det går stick i stäv med att ”främja fria och rättvisa val, stödja fria och oberoende medier och motverka desinformation”, som Mediemyndigheten beskriver EU-förordningen. 

Men det finns en annan stor utmaning, av mer praktisk natur. För i detta ligger nu miljoner och åter miljoner kampanjkronor och guppar i ett vakuum. Pengar som tidigare gått till Facebook-annonser och Instagram-reklam ska nu läggas på något annat. 

Generation TikTok

Om vi inte hänger med i utvecklingen blir förstagångsväljarna lidande. De har TikTok som främsta nyhetskälla och tittar inte på partiledardebatter. De bryr sig om andra frågor än de som ställs av journalister och känner sig inte som en del av det politiska samtalet.

Unga väljare är inte apatiska doomscrollare. De vill bara möta politiken på sina egna villkor

Och när vi inte längre kan köpa oss till räckvidden måste vi i stället engagera på andra sätt. Det råkar finnas de som redan är experter på just det.

En färsk Verian-undersökning visar att 56 procent av Sveriges unga är öppna för politiska budskap från influencers. De svarar också att de föredrar faktabaserat och utbildande innehåll framför humor och underhållning.

Unga väljare är inte apatiska doomscrollare. De vill bara möta politiken på sina egna villkor.

Influencers roll i demokratin 

TTPA-förordningen och vårt splittrade medielandskap blåser upp till storm – en perfekt storm där politisk ungdomskommunikation potentiellt ligger i händerna hos TikTok-stjärnor och Instagram-profiler.

Om politiken inte tar plats där, i flödet, kommer någon annan att göra det. Influencers har redan publiken, förtroendet och verktygen.

Partierna verkar dock oroväckande passiva inför utvecklingen. I ett reportage frågar SVT Nyheter riksdagspartierna huruvida de kan tänka sig att betala för samarbeten med influencers. S vill inte betala, men kan tänka sig att samarbeta på andra sätt. V och MP ser över sin strategi, men sistnämnda håller det för osannolikt. L, C och M säger nej. KD och SD har inte svarat.

Flera av dem kommer tvingas omvärdera sin hållning. Betalt eller obetalt – influencers kommer att användas i valrörelsen.

Vem vinner ungas förtroende?

Valdeltagandet är lägre bland unga, inte minst bland män och utlandsfödda. Det är uppenbart att nya kanaler behöver ta plats för att nå dessa grupper. Ett första steg kan vara att släppa stoltheten och se influencers som de nya makthavare de är.

Kommer det vara traditionella kampanjmetoder – som flygblad och reklam i frukostpåsar – eller den digitala påverkan via sociala medier som i slutändan avgör valutgången 2026?