Kritikstorm mot regeringens remisshantering

MAKTFÖRSKJUTNING. Smittskyddslagen ändras så att regeringen kan vidta åtgärder utan att först få dem godkända av riksdagen. Men regeringens beredning av frågan får kritik från flera aktörer.

Regeringen har lagt fram en proposition till riksdagen om att ändra smittskyddslagen tillfälligt. Lagändringen går ut på att regeringen får möjlighet att fatta beslut om exempelvis begränsningar av folksamlingar, stängning av köpcentrum och omfördelning av läkemedel utan att först fråga riksdagen.

– Sverige och världen befinner sig i ett allvarligt läge med anledning av coronaviruset. Vi behöver kunna agera skyndsamt om situationen så kräver, det handlar ytterst om att skydda människoliv, säger socialminister Lena Hallengren (S), i ett pressmeddelande.

Lagen ska träda ikraft den 18 april och gäller till 30 juni.

Efter att regeringen tagit in Lagrådets synpunkter och haft ett möte med partiledarna på tisdagen står det klart att riksdagen kommer att ge grönt ljus till förslaget.

Kritikstorm

Men regeringens hantering av ärendet innan det kom till Lagrådet får kritik från flera aktörer.

Regeringen valde att skicka ut utkastet till lagrådsremiss till tolv remissinstanser på lördagskvällen. Dessa fick sedan 24 timmar på sig att inkomma med ett svar. Både den extremt korta svarstiden och det lilla antalet remissinstanser kritiseras av bland annat ChefsJO Elisabeth Rynning.

– Det är två saker som var för sig är problematiska. Remissinstanser ska ha en rimlig remisstid för att få möjlighet att sätta sig in i förslaget och skriva ett remissvar. Har man så här kort tid så blir det särskilt viktigt att det är tillräckligt många remissinstanser och att det finns tillräcklig bredd i remissinstanserna om man ska ha möjlighet att få in tillräckligt med synpunkter för att ge en bra belysning av det förslag som remissen avser, säger hon till Altinget.

“Inte värdigt en rättsstat”

Det är en kritik som delas av flera. Tankesmedjan Timbro menar att regeringen, med tanke på att förslaget är väldigt långtgående, inte tillräckligt tydligt motiverat varför det behövs och att det är problematiskt att det är så få som har fått frågan om att komma med remissvar.

– Det är fullständigt oacceptabelt att man går ut med en remisstid som slutar på en söndag. Där man dessutom inte involverar några privata instanser överhuvudtaget. Att man ger remissinstanserna ett dygn på sig och dessutom under en helg är sanslöst. Det är inte ett förfarande som är värdigt en rättsstat, säger Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro, till Altinget.

Utebliven information

Timbro skickade in ett svar trots att de inte var tillfrågade av regeringen. Det samma gällde Företagarna, som riktar kritik mot att organisationen inte ens informerades av regeringen att det påbörjats en remissrunda.

– Vi fick ju veta det här för att andra som hade sett att remissen gått ut meddelade oss det, säger Patrick Krassén, näringspolitisk expert på Företagarna, till Altinget.

Krassén menar att antalet remissinstanser är extremt litet. Han hade velat se minst det dubbla och framför allt att regeringen lagt upp informationen om remissrundan på regeringens hemsida så att fler kunnat skicka in svar.

– Vi i egenskap av största företagarorganisation brukar få remisser utskickade. Man undrar varför organisationer som vi men även Advokatsamfundet inte har fått det. Urvalet är underligt och får en att fråga vad avsikten i grunden är med det här remissförfarandet, säger han.

Behövs utredning

Elisabeth Rynning tycker att beredningen av ärendet har visat på behovet av en utredning om hur man mera allmänt ska hantera liknande frågor i framtiden. Det har utretts tidigare men inte resulterat i någon lagstiftning.

– Jag tycker att den här typen av situation, när det blev så bråttom att överföra makt till regeringen, är en fråga som man skulle behöva titta på ordentligt när man har mer tid på sig, säger hon.

Konkreta problem

Men även på kort sikt kan lagändringen innebära problem. Eftersom lagen är utformad så att regeringen utfärdar föreskrifter om åtgärder som statliga myndigheter sedan genomför har enskilda medborgare rätt att överklaga besluten. Det kan ge ett tryck på landets domstolar, varnar Förvaltningsrätten i Stockholm i sitt remissvar.

– Det här rör sig om åtgärder som kan beröra väldigt många medborgare. Det kan bli fråga om väldigt många överklaganden om folk inte är nöjda med besluten, säger Stefan Holgersson, lagman på Förvaltningsrätten, till Altinget.

Om en sådan hop av överklaganden kommer kan det bli svårt för domstolarna att hantera menar Holgersson.

– Vi är ganska hårt belastade innan. Kommer det en helt ny måltyp kommer det att ställa ytterligare krav på oss. Vi lider av corona redan nu, genom att många stannar hemma från jobbet.

Långsiktiga problem

Ett problem på längre sikt är att regeringens agerande kan sätta en ny praxis.

– Det är lätt i kristider från regeringen att försöka motivera att man frångår grundmurade principer. Men samtidigt finns det gränser som man inte bör gå över heller i kristid. Genom att öppna för att göra så här och dessutom göra det lite grann i smyg så tycker jag att det finns fog att oroa sig för hur regeringen ser på maktutövning, säger Patrick Krassén.

Krassén menar att det heller inte har hänt något tillräckligt dramatiskt som motiverar att det behöver tummas så mycket på det vanliga remissförfarandet.

– Det hade varit en annan sak om ett coronautbrott slagit ut en hel stad och vi stod inför en dramatisk ökning i hela landet eller liknande. Men nu har regeringen haft flera veckor på sig att överväga om ett så här extraordinärt förslag ska finnas på plats.

Farlig väg

Även Timbro menar att regeringen kan ha öppnat en farlig dörr.

– Om man ska göra den här typen av väldigt kraftiga maktförskjutningar på väldigt kort tid, då måste det verkligen vara extremt välmotiverat. Annars har man i praktiken gett carte blanche för vilka andra politiska krafter som helst att göra motsvarande sak. Det tror vi vore extremt olyckligt, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Forrige artikel Slarv i myndigheters årsredovisning Slarv i myndigheters årsredovisning Næste artikel S-politiker gör riksdagscomeback S-politiker gör riksdagscomeback
Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

FÖRSLAG. Ledamöter som inte närvarar i riksdagen tillräckligt ofta ska tvingas betala tillbaka arvode föreslår en parlamentarisk kommitté.

– Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode, säger talman Andreas Norlén till Altinget.