Debatt

KD: Beredskapspolisen en del i polispusslet

DEBATT. För att polisen ska kunna fokusera på sina kärnuppgifter krävs förbättrade arbetsvillkor och avlastning med hjälp av ordningsvakter och civilanställda. Dessutom bör beredskapspolisen återinföras för att bistå polisen, skriver Andreas Carlson (KD).

Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för KristdemokraternaFoto: Kristdemokraterna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Andreas Carlson (KD)
Riksdagsledamot, rättspolitisk talesperson

Situationen för svensk polis är mycket hårt ansträngd. Regeringen står tomhänt och vill inte benämna situationen som en poliskris. Kristdemokraterna föreslår en kraftfull och långsiktig budgetsatsning på svensk polis och vi har flera förslag på åtgärder för att vända poliskrisen. Ett av dem är att återinföra beredskapspolisen.

Orkar inte vara kvar

Så många som 1 000 anställda kan behöva sägas upp om inte Polisen får mer resurser. Det var budskapet från rikspolischefen när myndighetens budgetäskande presenterades förra veckan. Kristdemokraterna har länge krävt kraftfulla budgetförstärkningar över flera år för att få fler poliser.

Men det behövs också högre löner och bättre arbetsvillkor för att höja attraktiviteten för yrket och få färre att sluta. I dag ser vi hur rekordmånga poliser under 40 år väljer att lägga uniformen på hyllan och lämna Polisen för andra arbetsgivare. Flera poliser jag träffat berättar att det inte handlar om attraktiviteten i det andra yrket, utan att man gärna stannat som polis men inte längre orkat vara kvar. Detta är en signal att ta på största allvar.

Bekymmer med kärnverksamheten 

Syftet med omorganisationen var att få fler synliga poliser som skulle finnas närmare medborgarna. I själva verket rapporteras det på många håll i landet att det blivit tvärt om. Polisens bekymmer med att få ut fler poliser till kärnverksamhet - yttre tjänst och utredning, måste lösas. I detta tuffa läge har Kristdemokraterna efterlyst en kraftfull och långsiktig förstärkning av Polisens resurser och vi har detta i vårt eget budgetalternativ. Men situationen kräver mer.

Nära och förtroendefulla kontakter mellan polisen och allmänheten är grunden för ett bra polisiärt arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande arbetet är viktigt och samarbetet med socialtjänsten och skolan måste prioriteras. Polisarbetet måste organiseras så att tillgången på poliser är störst på de platser och vid de tider då brottsligheten är som mest omfattande.

Locka tillbaka poliser

Utöver 2 600 fler polisanställda, högre löner och bättre arbetsvillkor och utrustning har vi föreslagit ett antal andra åtgärder som kan avlasta polisen snabbt. Alla vet att det tar tid att utbilda nya poliser. Det viktigaste är att behålla de poliser som i dag funderar på att sluta och att locka tillbaka de som kanske precis slutat. Vi tycker också att pensionerade poliser ska få jobba kvar. Erfarna poliser som närmar sig pensionen eller nyligen gått i pension kan utgöra en resurs om de får möjlighet att jobba kvar eller återgå i tjänst för en tid.

För att avlasta polisen bör även ordningsvakter och civilanställda användas i större utsträckning för att bistå med lämpliga arbetsuppgifter. Kristdemokraterna föreslår också bättre samverkan med försvaret. Efter terrorattentaten i Norge 2011 gjordes ändringar i den norska polislagen angående polisens rätt till bistånd från försvaret. Ytterligare åtgärder genomfördes i Norge, vilket vi kan dra lärdom även här i Sverige. För att stärka polisens och samhällets förmåga behöver försvaret och polisen samverka och samträna mer. Det bör ses över hur anställda vid försvaret kan bistå polisen i exempelvis bevakningsinsatser.

Återinför beredskapspolis

Vi instämmer med Mikael Juul Sörenson att beredskapspolisen ska återinföras. Det är ett förslag som återfinns i vårt budgetalternativ. Beredskapspolisen var civilpliktiga poliser som kunde kallas in vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället ur ordnings- eller säkerhetssynpunkt. Många har fortfarande en färsk utbildning som beredskapspolis. Cirka hälften av de 1200 beredskapspoliser som vid nedläggningen 2012 var aktiva skulle kunna kallas in snabbt. Detta skulle bli en avlastning för Polisen.

Våra förslag går ut på att säkra tryggheten och återskapa tilliten genom att förstärka och avlasta Polisen. Det finns inga genvägar. Det krävs en kraftfull satsning, nytt ledarskap och att fler poliser är lokalt förankrade i hela Sverige. Man måste kunna lita på att Polisen har de resurser som krävs för att kunna göra sitt jobb. 

Dokumentation

Debatt på Altinget

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Tidigare inlägg i debatten:

Debatt: Beredskapspolisen behövs mot polisbrist
Polisförbundet drömmer om 25 000 nya poliser. Men i väntan på att den önskan ska slå in behövs beredskapspolisen, skriver Mikael Juul Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen, i den fortsatta debatten om beredskapspolisen och problemen inom polisen.

Nitz: Det finns ingen quick fix för att lösa polisbristen
Att försöka lösa polisens kris genom att återinföra beredskapspolisen är fel väg att gå och det löser inte de grundläggande problemen inom polisen, skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Haddad (L): Återinför beredskapspolisen
De senaste åren har präglats av en rad dramatiska händelser med stort flyktingmottagande och förhöjt terrorhot. Därför vore det oansvarigt att säga nej till att förstärka Polisen, menar Liberalernas Roger Haddad, som vill återinföra 5 000 beredskapspoliser.

"Beredskapspolisen behövs på nytt"
Läget för svensk polis är minst sagt ansträngt. Samtidigt planerar regeringen för att polisen ska vara redo att ge stöd och ta emot stöd från andra EU-länder. I det läget är det är dags för regeringen att återupprätta beredskapspolisen. Samhället behöver det och inte minst de stressade poliserna i Sverige, skriver Mikael Juul Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen.

Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]


Nämnda personer

Andreas Carlson

Infrastruktur- och bostadsminister (KD), ledamot i partistyrelsen
Fristående kurser i kommunikation, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, fristående kurs i juridik, Lunds universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00