Jens Stoltenberg: ”Vapen är vägen till fred i Ukraina”

Natochefen Jens Stoltenberg har haft en nordisk vecka med besök i både Oslo och i Sälen där han deltog i Folk och Försvar. Sveriges Natoansökan befinner sig i en avgörande fas, liksom kriget i Ukraina, där Stoltenberg nu uppmanar både näringslivet och politiken i Norden till mer sammanhållning, fler vapen och mer ekonomiskt stöd. I den här intervjun är han också tydlig med Turkiets roll och behovet av en öppen debatt om demokratiska rättigheter även i Natoländerna.

Mottagit pris i Oslo

På måndagen tog Natochefen Jens Stoltenberg emot Sønstebypriset, ett pris som delas ut till en person som bidrar till att öka försvarsviljan och att stärka demokratin. Efter en högtidlig ceremoni i Fanehallen på Akershus fästning i Oslo mötte Stoltenberg pressen för att prata om situationen i Ukraina och vad som krävs för att få slut på kriget.

Han överskattade den ryska armén.

Stoltenberg om Vladimir Putins missbedömningar.

– Krig är oförutsägbara. Det finns ingen som säger hur och när det slutar, men det här kriget kommer sannolikt att sluta vid ett förhandlingsbord. Vad Ukraina kan åstadkomma runt förhandlingsbordet beror helt och hållet på styrkan på slagfältet, så ju mer militärt stöd Ukraina får, desto mer sannolikt är det att vi kan nå en fredligt framförhandlad lösning där Ukraina överlever som en oberoende och demokratisk nation i Europa. Det är därför vapen är vägen till fred i Ukraina, säger Stoltenberg och tillägger:

– Ukraina måste stärkas på slagfältet om Putin ska vilja förhandla fram en lösning som också respekterar Ukrainas självständighet.

Farligt att underskatta Ryssland

Stoltenberg säger att president Vladimir Putin gjorde tre stora felbedömningar när han invaderade Ukraina.

– Det ena var att han totalt underskattade ukrainarna, deras mod och kampvilja, den politiska ledningen och soldaterna. Det andra är att han underskattade Nato och vår förmåga och vilja att stödja Ukraina. Det tredje är att han överskattade den ryska armén, säger Stoltenberg.

Om Putin vinner i Ukraina försvagar det vår egen säkerhet. 

Stoltenberg om att ta från de egna vapenlagren.

Samtidigt tillägger han att det är viktigt att västländerna inte blir naiva.

– Det är farligt om vi nu underskattar Ryssland eftersom Ryssland har lidit stora förluster från de ukrainska styrkorna. De har också lyckats mobilisera cirka 200 000 nya soldater. De har visat att de är villiga att ta stora förluster och kostnader i detta krig, och de gör ett stort arbete nu för att få mer materiel och ammunition, som de bland annat har förvärvat från Iran.

Enligt Stoltenberg finns det inga tecken på att Putin har ändrat sina planer och ambitioner för invasionen av Ukraina.

– Så vi får inte underskatta Ryssland, vi måste fortsätta att stödja Ukraina. Det är först när Putin inser att han inte kommer att få som han vill på slagfältet, som det kommer att finnas en viss möjlighet till och hopp om att han är villig att sätta sig ner och förhandla fram en lösning som respekterar Ukraina, som är ett självständigt och demokratiskt land i Europa, säger Stoltenberg.

Vapen från de norska lagren

Många av de vapen som getts till Ukraina är vapen som har förvarats och inte har använts. Många länder börjar nu tömma sina lager. På frågan från den norska pressen om det riskerar försvaga den egna försvarsförmågan att skicka utrustning till Ukraina från det nationella försvaret svarar Stoltenberg så här:

– Det har varit rätt att vi har tagit från de lager vi har, som är tänkta att skydda Natos territorium. Om Putin vinner i Ukraina försvagar det vår egen säkerhet. Därför ligger det i vårt säkerhetsintresse att vi stöttar Ukraina och använder den militära kapacitet vi har för att hjälpa Ukraina, säger Stoltenberg och fortsätter:

– Men det är en svår avvägning och balansgång. Det jag har sagt är att det är viktigare nu att hjälpa Ukraina än att uppfylla alla Natos riktlinjer om styrkemål. Det viktigaste vi kan göra nu är att öka produktionen av försvarsmateriel. Om vi inte lyckas  i Ukraina är vi under än mer hot. Därför är det rätt att använda våra  lager och vår militära kapacitet.

Meningsskiljaktigheter mellan Natoländer

Stoltenberg har fått mycket beröm, både internationellt och nationellt, för sitt sätt att manövrera när USA:s president hette till Donald Trump. På norska motsvarigheten till Svenskt näringsliv, Næringslivets Hovedorganisasjon, NHO:s årliga konferens förra veckan sa han till norska företagsledare att demokratiska länder måste stå enade mot auktoritära regimer som är på frammarsch.