Debatt: Kvinnor har det tuffare än män i politiken

DEBATT. Det är 100 år sedan riksdagen beslutade om kvinnors rösträtt, men det kvarstår många systematiska skillnader. När kvinnors prestationer nedvärderas måste de prestera mer och bättre än män, skriver Lena Ag och Line Säll.

Lena Ag
Generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten
Line Säll
Senior utredare, Jämställdhetsmyndigheten

 

I år är det 100 år sedan riksdagen fattade det första grundlagsbeslutet om kvinnors rösträtt och rätt att väljas till riksdagen.

När vi ser tillbaka på ett sekels utveckling och undersöker förutsättningarna för kvinnor och män i dagens politiska landskap är det tydligt att kvinnor har det tuffare än män inom politiken. Kvinnors villkor i politiken är en viktig jämställdhetsfråga, men också en viktig demokratifråga. Det är ett demokratiskt problem om kvinnor inte tillåts, eller inte vill delta i politiken.

Antalet kvinnliga statsministrar

Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att följa utvecklingen av kvinnors och mäns makt och inflytande i politiken. Vi ser tydliga tendenser till ojämställda villkor i statistik, utredningar och forskning om kvinnor och mäns villkor som politiker i Sverige.

Till att börja med kan vi konstatera att utvecklingen har tagit god tid på sig sedan rösträtten trädde i kraft 1921. Sverige har historiskt sett inte varit ett föregångsland. Rösträtten gällde inte alla och de kvinnliga riksdagsledamöterna var fåtaliga under lång tid.

Det dröjde till 1960-talet tills andelen manliga riksdagsledamöter sjönk till under 90 procent. Den som tvivlar i dag kan räkna antalet kvinnor som varit statsministrar.

Få kvinnliga KSO

Vid en första anblick kan politiken i dag verka jämställd eftersom könsfördelningen i folkvalda politiska församlingar i Sverige ligger runt vad som brukar räknas som könsbalans, med 40 respektive 60 procent av vardera kön, i flera fall nära 50/50. En närmare titt blottlägger dock systematiska skillnader.

Det finns till exempel en större andel kvinnor på direkt folkvalda positioner som riksdagsledamöter och kommunfullmäktigeledamöter än på utnämnda toppositioner såsom kommun- och landstingsstyrelsens ordförande, eller i rollen statsminister. Endast 32 procent av kommunstyrelseordförandena är kvinnor.

Olika politiska områden

Kvinnor och män tenderar också att befinna sig inom olika politiska områden. Kvinnor har företrädesvis funnits representerade inom vård, omsorg, utbildning och kultur, medan män dominerat områden som rör ekonomi, teknik och försvar.

Kvinnor har på samma sätt en relativt hög representation i organ som till stor del arbetar med vårdfrågor, som riksdagens socialutskott och landstingen. I flera av riksdagens utskott sitter i dag över 60 och 70 procent män.

Mindre talartid i riksdagen

Vidare ser vi att kvinnor hoppar av sina politiska uppdrag i större utsträckning än män. Det finns inga entydiga förklaringar, men olika studier pekar på att synliga och osynliga strukturer understödjer män.

De lyfter faktorer som att kvinnor i sitt uppdrag som riksdagsledamot i högre utsträckning än män möts av låg tolerans, möter höga krav och utsätts för sexuella trakasserier, nedsättande kommentarer eller härskartekniker.

Kvinnor är enligt mätningar underrepresenterade när det gäller talartid i riksdagen. Kvinnor förefaller också möta en tuffare situation än män på sociala medier och vid mediebevakning av politiska skandaler. Kvinnor som arbetar med frågor som rör jämställdhet tycks vara särskilt utsatta.

Kvinnor måste prestera mer

Det brukar talas om ett glastak som hindrar kvinnor att nå de högsta maktpositionerna i samhället. Ofta handlar det om mindre händelser som kan verka bagatellartade men som, när de upprepas många gånger genom åren, kan ha en stark effekt.

När kvinnors prestationer konsekvent nedvärderas måste kvinnor enligt dessa studier prestera mer och bättre än män för att nå samma bedömning av arbetsinsats och kompetens. I det långa loppet skulle de här processerna – allt från sexualiserade hot till högre krav på presentation – kunna förklara att fler män hamnar i toppositioner och fler kvinnor i de lägre skikten bland politiker.

Ett högre pris för att engagera sig

En jämn fördelning av makt och inflytande mellan män och kvinnor är ett centralt mål i Sveriges jämställdhetspolitik.

Jämställdhetsmyndighetens pågående uppföljning av detta mål pekar på ett behov av fortsatta studier och ett fortsatt fokus på frågan om ojämställda villkor i politiken. Under de första 100 åren av kvinnors rösträtt har det mycket hänt, men det finns fortfarande systematiska skillnader som består.

Kvinnor betalar generellt sett fortfarande ett högre pris än män för att engagera sig i politiken.

Forrige artikel MUCF: Civilsamhället viktig för demokratin – bidrag behövs MUCF: Civilsamhället viktig för demokratin – bidrag behövs Næste artikel "Tala klarspråk om genusmotståndarnas politiska agenda"
  • Rapportera

    Jan Olofsson

    Annan erfarenhet.

    Eftersom man strävar efter att uppnå målet hälften förtroendevalda kvinnor, och klart färre kvinnor än män engagerar sig politiskt, så är det i realiteten mycket enklare för kvinnor att nå fram till olika poster i politiken. Det är verkligheten i de olika partierna.

Här är de omplacerade generaldirektörernas sidojobb

Här är de omplacerade generaldirektörernas sidojobb

BISYSSLOR. Rådgivning åt en management konsultbyrå, styrelsearbete för ett friskolebolag och en utredning i Ystad. Det är några av de bisysslor som generaldirektörerna på Regeringskansliet har, visar Altingets kartläggning.