Hon fruktar konservativ backlash vid valet av ny påve

Efter påve Franciskus hastiga bortgång under måndagsmorgonen är det fler än världens cirka 1,4 miljarder katoliker som frågar sig vilken inriktning katolska kyrkan kommer att ta under hans efterträdare.

Ulla Gudmundson var i 30 år diplomat, under fem av dem (2008–2013) verksam som Sveriges ambassadör vid den Heliga Stolen (Vatikanen). Hon tror inte att det oroliga världspolitiska läget nödvändigtvis kommer att spela in i valet av ny påve.

– Jag skulle säga att tidsandan kan spela in. Franciskus var från den södra hemisfären, han betonade fattiga och flyktingar. Opinionen i världen har gått i helt annan riktning och det kan jag tänka mig kan påverka, säger hon till Altinget.

– En del i kyrkan tycker att Franciskus har lagt för stor tonvikt vid kärlek, tröst, stöd för fattiga människor och för flyktingar. Det finns en falang inom kyrkan vars åsikter sammanfaller med den konservativa högerns. Det gäller bland annat synen på abort och homosexualitet.

Geografisk tyngdpunkt förskjuts

Franciskus har utsett många kardinaler under sin tid som påve – de som nu ska välja hans efterträdare. Den geografiska tyngdpunkten har förflyttats – bort från Väst, enligt statistik från Pew Forum. I dag är 40 procent av kardinalerna från Europa, ner från 51 procent när han tillträdde. Nordamerikanerna utgör 10 procent, att jämföra med tidigare 12.

Motsvarande siffror för Asien och Stilla havsregionen är 18 (10); Afrika söder om Sahara 12 (8); Mellanöstern-Nordafrika 3 (2); Latinamerika 18 (17).

– Han har utsett många kardinaler själv, men andra vill ”återställa ordningen”. De vill betona doktrin, lära, färre kompromisser, bara sex inom äktenskapet, inga homosexuella relationer.

Inom Svenska kyrkan brukar vissa säga att varannan ärkebiskop är mer samhällstillvänd och varannan mer fokuserad på det inre livet och teologin. Kan man se samma mönster bland påvarna?

– Både ja och nej. Påve Benedikt XVI jobbade nära sin företrädare Johannes Paulus den II, så där handlade det mer om kontinuitet, säger Ulla Gudmundson.

”JPII”, som han kallades av många katoliker satt i 27 år. Ulla Gudmundson tror att man med Benedikt XVI valde en ganska gammal påve för att köpa sig tid medan man bestämde sig för åt vilket håll kyrkan skulle gå.

Skulle domptera kurian

Hon säger att ett av Franciskus viktigaste mandat var att domptera kurian, den påvliga förvaltningen, men att kurian är svårreformerad.

– Han har lagt tonvikt på delaktighet. Folket, inte bara prästerna, ska vara delaktiga och våga yttra sig. Det är en viktig förändring. Man har kunnat förespråka kvinnliga präster utan att bli utfryst. Vi får se hur det går med det under nästa påve.

Flera analytiker har påpekat att han var den förste icke-europeiska påven på 1 300 år. Det har haft betydelse.

– Han har sett världen ur ett icke-västerländskt perspektiv. Han har stått upp för fred i Ukraina, men inte velat peka ut Ryssland som angriparen. Där kan man tycka att han hamnade fel. Han har också haft en tendens till slagsida mot auktoritära regimer. Till exempel har han lagt mycket kraft på att upprätta diplomatiska relationer med Kina, något som har jämförts med konkordatet med Hitler 1933.

– Under honom har katolska kyrkan kategoriskt tagit avstånd från kärnvapen och ratificerat FN:s konvention, lägger hon snabbt till.

Franciskus efterträdare kommer att behöva ta i frågan om sexuella övergrepp mot barn.

– Den är man inte färdig med och det har gått sådär. Det har varit svårt. Den kommission som Franciskus inrättade har drabbats av flera avhopp när man inte har fått tillräckliga resurser.

Vad har påve Franciskus inneburit för den katolska kyrkan i Sverige?

– Han har gett den dess första kardinal, Anders Arborelius, som kommer att delta i konklaven.

Vem blir ny påve?

– Min egen personliga erfarenhet säger att man gissar fel. Det var ingen som nämnde Franciskus, trots att han hade varit Benedikt XVI:s främsta motkandidat, säger Ulla Gudmundson.