Han ska föra Piratpartiet tillbaka till EU-parlamentet

INTERVJU. Mattias Bjärnemalm har lång erfarenhet från Bryssel. Nu hoppas han ta tillbaka det svenska Piratpartiet till EU-parlamentet. För de digitala frågorna som bestäms av EU blir allt fler.

Altinget har träffat Piratpartiets förstanamn Mattias Bjärnemalm, när han var på besök i Sverige. 

Det har gått 10 år sedan Piratpartiet skrällde och tog sig in i EU-parlamentet. En mandatperiod senare fick de två svenska piratparlamentarikerna packa väskorna och lämna Bryssel. Men Mattias Bjärnemalm, som jobbat som kontorschef för den svenska parlamentarikern Amelia Andersdotter blev kvar. Först som anställd av den tyska piraten Julia Reda, men ganska snart i den nya mandatperioden som politiskt sakkunnig i digitala frågor i den gröna gruppen i EU-parlamentet. Nu vill han själv bli parlamentariker.  

– EU är helt avgörande för vår digitala framtid. Alla frågor om digitalisering kommer beslutas där. Vi är mitt i den omvandlingen, hur digitalisering kommer att stöpa om samhället. Det är ingen fråga om det kommer hända, utan det händer ju och lagstiftningen kring det avgörs i Bryssel. Vill man ha människor som kan de här frågorna och som tittar på de från ett rättighetsperspektiv då behövs pirater där, säger Bjärnemalm.

Internationellt nätverk

Det är på sätt och vis symptomatiskt att han talar om “pirater” och inte “svenska pirater”. Piratpartiet, som grundades i Sverige, har nämligen blivit en rörelse som växt till stora delar av Europa. På Island, i Tjeckien och i Luxemburg sitter det pirater i de nationella parlamenten. Partiet är också representerat i flera kommuner i Tyskland och har i dagsläget en EU-parlamentariker. 

– Vi kommer bli fler pirater än någonsin i Bryssel. Sen hade det varit bra om även det svenska Piratpartiet hade kommit tillbaka. 

Men Mattias Bjärnemalm är medveten om att det blir tufft. I stor grad hänger det på media, menar han.  

– Vi kan inte sätta dagordningen själva. Vi har inte de pengarna det skulle kosta för att slå sig fram. Om inte vi syns i media kommer vi inte synas. Vi är bra på sociala medier men i valen för att nå ut till våra väljare måste man in i tv.

Ljuset på digitalisering 

Det som talar för Piratpartiet är att de digitala frågorna har kommit högt upp i debatten i EU, i och med de föreslagna revideringarna av artikel 11 och artikel 13 i upphovsrättsdirektivet. Snart ska parlamentet besluta i frågan. Så även om just den sakfrågan kan vara utagerad före valet kan det komma att kasta ljus på digitaliseringsfrågorna, tror Bjärnemalm. 

– I Sverige tenderar vi att ha debatten efter att beslut har fattats. 

Det är fler frågor som rör digitalisering som kommer att beslutas under nästa mandatperiod. Som ett par exempel nämner Mattias Bjärnemalm EU-förslaget om att länder snabbare ska kunna få ut elektroniska bevis från andra EU-länder. 

– Det är problematiskt eftersom vi inte har harmoniserad lagstiftning. Teoretiskt sett skulle du kunna få spanska poliser som jagar efter katalanska självständighetsrörelsen, som använder webbhotell i Sverige. Eftersom det är ett brott i Spanien men inte Sverige.

Läs också: Piratpartiets kandidater till Europaparlamentet 

En annan fråga är terroristdirektivet som ska göra plattformar skyldiga att filtrera bort terroristpropaganda. Men utan tydlig definition av vad det är, enligt Bjärnemalm. 

– Du får rättskipning som du inte kan överklaga för att den är privatiserad. Det outsourcar rättsväsendet. 

Samtidigt är Bjärnemalm övertygad om att det kommer att komma fler digitala frågor på bordet under mandatperioden. 

– I varje mandatperiod blir det fler och fler digitala frågor som behandlas i EU. Det är en tydlig ökning och det är inte så konstigt för digitalisering slår igenom i fler och fler delar av samhället.

Rutin

Mattias Bjärnemalm är trots sina knappa 40 år partiveteran. Han gick med i partiet bara några månader efter grundandet och var också med att bygga upp partiets ungdomsförbund. Anledningen till att han blev pirat går att hitta i just det gamla upphovsrättsdirektivet som implementerades i Sverige 2005. 

– Det kriminaliserade mitt beteende. Före dess lånade jag kurslitteraturen på universitet, tog hem det och kopierade hela boken och lämnade tillbaka. Det blev olagligt den 1 juli 2005. Mitt beteende hade gått från att vara lagligt till att vara brottsligt över en natt. Det fick mig att fundera, är det mig det är fel på eller är det lagen det är fel på? Min slutsats var att lagen var orimlig. Det finns ingen anledning för mig att ha böcker från biblioteket längre så att andra inte kan låna dem.

Mer makt än riksdagsledamot 

Hans långa erfarenhet av arbete i EU-parlamentet ser han som en stor tillgång. Och en särskild anledning att lägga sin röst på honom i det stundande EU-valet. 

– Det tar ett par år, vissa säger ett år andra en mandatperiod, att lära sig hur Europaparlamentet funkar. Jag har funnits där i 8 år, jag kan det. Jag har dessutom funnits där på heltid. Mer än parlamentarikerna, för de åker ju fram och tillbaka på ett annat sätt. Jag har jobbat som assistent och som grupprådgivare så jag kan "the nitty-gritty details” hur allt går till bakom kulisserna. Det som många parlamentariker inte riktigt bryr sig om att lägga sig i för att det är för mycket detaljnivå. Men det är det man måste kunna för att faktiskt få genomslag om man inte är den största partigruppen, säger han och lägger till: 

– En enskild svensk parlamentariker har ju mycket större makt än en enskild svensk riksdagsledamot. Framför allt om du är duktig på dina frågor. I Sverige får du så mycket makt som ditt parti har röstprocent. I Europaparlamentet får du så mycket makt som du skaffar dig.

Forrige artikel KD-topp lämnar riksdagen KD-topp lämnar riksdagen Næste artikel Nya poster i utskotten kostar miljoner Nya poster i utskotten kostar miljoner