Hagman (KD): Inrätta en författningsdomstol

DEBATT. För att stärka de grundläggande rättigheterna och maktdelningen i samhället anser jag att det är hög tid att inrätta en författningsdomstol, skriver Hampus Hagman (KD).

Hampus Hagman (KD)
Riksdagsledamot


Finns det något som är objektivt rätt? Och finns det därmed något som är objektivt fel? Eller avgörs rätt och fel av majoritetens subjektiva åsikter för tillfället? Många filosofilektioner runt om i landet präglas säkerligen av resonemang kring dessa frågor, men frågor som dessa behöver också få större plats i den politiska debatten.

Universella värden

Många demokratiska stater runtom i världen bygger på idén om maktdelning mellan parlament, regering och domstolar. I toppen av domstolsväsendet finns inte sällan en högsta domstol, med en stark självständig roll och befogenheter att överpröva och stoppa politik som strider mot de grundlagar som gäller.

Denna maktdelning är något positivt, och rimmar på flera sätt väl med hur kristdemokrater ser på samhället. En grundläggande princip för oss är naturrätten, som handlar om just objektiva rätt och fel.

Det är tanken på att det finns grundläggande universella värden som gäller oberoende av majoriteters subjektiva tyckande. Till de grundläggande universella värdena hör bland annat rätten till liv, hälsa och frihet, samt yttrandefrihet, religionsfrihet och äganderätt.

Möjlighet att pröva

Motsatsen till den naturrättsliga traditionen är den rättspositivistiska traditionen. Inom denna rättstradition utgår rätt och fel från lagstiftningen och kan därför också ändras.

Grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och äganderätt gäller enbart så länge majoriteten tycker att detta är grundläggande rättigheter. Då behövs inte heller någon oberoende institution, med möjlighet att pröva lagstiftningen.

Inte lika utvecklad

För oss kristdemokrater finns det fler skäl att stödja maktdelningsprincipen.

Kristdemokrater brukar tala om att ingen, varken någon människa eller något system, är perfekt. Vi kallar detta ofullkomlighetstanken, och utifrån den kommer slutsatsen att makt behöver balanseras mellan olika aktörer i samhället, både vertikalt och horisontellt.

Genom det starka kommunala självstyret får den vertikala maktdelningen sägas vara långtgående, men den horisontella maktdelningen är däremot inte lika utvecklad. Det finns en maktdelning mellan den lagstiftande makten, riksdagen, och den verkställande makten, regeringen, men den dömande makten har inte samma ställning.

Ingen lagprövning

Det går att invända och säga att vi i dag har en rad institutioner och procedurer för lagprövning. Så är det, men de har en svag ställning som gör att det inte går att tala om något starkt skydd för grundläggande fri- och rättigheter eller någon maktdelning.

De remissförfaranden som sker i lagstiftningsprocessen är enbart rådgivande. Detsamma gäller justitiedepartementets konstitutionella granskning. Lagrådet har en stor tyngd och gör sin granskning självständigt, men inte heller deras synpunkter är bindande.

Konstitutionsutskottets sammansättning utifrån riksdagsmandaten innebär att det inte heller där går att tala om en lagprövning.

En grundlagsutredning

Detta håller inte. För att stärka de grundläggande rättigheterna och stärka maktdelningen i samhället anser jag att det är hög tid att inrätta en författningsdomstol med ett starkt mandat att pröva, och om nödvändigt häva, lagstiftning.

Därför har jag i en riksdagsmotion föreslagit att en grundlagsutredning snarast bör tillsättas för att utreda hur en sådan oberoende författningsdomstol kan inrättas, hur dess ledamöter bör tillsättas och mandatperioder se ut.

Förenlighet med grundlagen

Det är hög tid att de filosofiska frågorna om grundläggande rätt och fel tar steget ut ur klassrummen och kommer upp på den politiska agendan. Att inrätta en författningsdomstol markerar att Sverige tar frågan om lagars och andra normers förenlighet med grundlagen på allvar.

Forrige artikel "Ett demokratiproblem när statliga bolag ägnar sig åt opinionsbildning" Næste artikel Jilmstad (M): En slöseriombudsman kan minska politikerföraktet Jilmstad (M): En slöseriombudsman kan minska politikerföraktet
Liberalerna lagar efter läge när talespersoner utses

Liberalerna lagar efter läge när talespersoner utses

MAKTDELNING. Det vanligaste hos L är att talespersonerna följer utskotten. Men det finns även lägen då partiet vill lyfta fram en speciell person i en viss fråga. En sådan är Barbro Westerholm.