Futurion: Tilliten i samhället skadas av otryggt arbetsliv

Ann-Therese Enarsson
Vd, Futurion
Carl Melin
Forskningsledare, Futurion

Det ofta upprepade påståendet att en mer otrygg arbetsmarknad blir mer dynamisk stämmer inte, visar en studie från Futurion. Ett tryggt arbetsliv med trygga anställningar skapar framtidstro, utveckling och ger högre tillit och sammanhållning. Något som är bra både för människor och näringsliv.

Framtidstro och otrygghet

Arbetslivet förvandlas i snabb takt. Mycket är positivt och gör att vi utvecklar ny teknik och färdigheter bättre. Samtidigt har många jobb blivit mer otrygga. Ett ”fast jobb” har blivit mindre säkert, det finns nya anställningsformer, anställningstryggheten – reglerad i las – har försvagats och en statlig utredning föreslår ytterligare försämringar. Samtidigt ställer den snabbt pågående automatiseringen nya och större krav på arbetstagarnas färdigheter.

För att öka förståelsen kring sambandet mellan framtidstro och otrygghet har Futurion med stöd av Novus genomfört en undersökning bland 1 500 svenskar som befinner sig i arbetslivet.

Politikerna bör satsa på åtgärder som ökar människors framtidstro, till exempel genom att underlätta kompetensutveckling och omskolning men även olika välståndshöjande satsningar.

Ann-Therese Enarsson och Carl Melin
Futurion

Undersökningen visar stora skillnader mellan människor med framtidstro och de mer arbetsmarknadsoroliga, det vill säga de som är oroliga över sin framtida position på arbetsmarknaden. Skillnaderna syns framför allt i verklighetsuppfattning, värderingar och attityder. Dessa skillnader kvarstår även efter kontroll för bland annat utbildning.

Utveckling eller tryggt jobb

Framtidstro gör dig modigare, mer öppen för förändringar och gör att du litar mer på samhällsinstitutioner och andra människor. Undersökningen visar att de flesta svenska arbetstagare har en optimistisk syn på sitt arbetsliv. Samtidigt visar Futurions Framtidssäkringsindex – FIX – som presenterades i februari att fler än en av fem av de yrkesarbetande inte ansåg sig ha de kunskaper de behöver för att få ett nytt jobb om de skulle förlora sin anställning.

De allra flesta vill ha ett jobb som både är tryggt och utvecklande. Vi har dock frågat vad som är viktigast: ett tryggt eller ett utvecklande jobb. När människor tvingas att välja det ena eller andra, ser vi att de flesta prioriterar utvecklande arbetsuppgifter framför en trygg anställning. Bland människor med hög arbetsmarknadsoro ser det dock helt annorlunda ut. Där väljer nästan två tredjedelar av de tillfrågade ett tryggt jobb framför ett utvecklande.

”Trygga människor vågar”

I realiteten är ett jobb där man inte utvecklas inte heller ett tryggt jobb, inte minst för att ”outvecklande” arbeten ofta är lättare att automatisera. Människor som inte utvecklas på jobbet riskerar att inte hänga med i utvecklingen och på sikt bli mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det ibland en motsättning mellan ett tryggt och ett utvecklande jobb. Den som säger upp sig från en anställning på exempelvis ett storföretag eller från offentlig sektor för att i stället starta eget eller arbeta på ett mindre företag väljer ibland utveckling framför trygghet.

Det finns också ett starkt samband mellan arbetstagares framtidstro i arbetslivet och deras riskbenägenhet. Bland dem med störst framtidstro beskriver sig 38 procent som villiga att ta risker medan 28 procent inte ser sig som riskbenägna. Motsvarande siffror bland dem med arbetsmarknadsoro är 9 respektive 59 procent. Sällan har uttrycket ”trygga människor vågar” varit mer sant.

Stor skillnad i tillit

I samhällsdebatten har förståelsen ökat för den betydelse som tillit har för välfungerande samhällen. Begreppet ”socialt kapital” som gjordes känt av statsvetaren Robert Putnam handlar i stor utsträckning om detta – när människor litar på varandra underlättas affärer och andra interaktioner. I de flesta internationella tillitsstudier kommer Sverige och andra nordeuropeiska länder mycket högt upp och vi kan se ett tydligt – om än inte absolut – samband mellan hög tillit och samhällen som är rika och välmående.

Människor med framtidstro har mycket större tillit än andra. Det gäller såväl mellanmänsklig tillit som tilltron till olika samhällsinstitutioner och till politiker. I Futurions undersökning säger sig en tredjedel av dem med stark framtidstro ha stort förtroende för politikernas förmåga, jämfört med endast 9 procent av de arbetsmarknadsoroliga.

Skillnaden är ännu större i tillitsfrågorna. Bland dem med framtidstro litar drygt 60 procent på sina medmänniskor och nästan 70 procent på olika samhällsinstitutioner, jämfört med låga 27 respektive 19 procent bland de arbetsmarknadsoroliga. Det verkar alltså som att de människor som oftast är av störst behov av politiska insatser – de med svagast ställning på arbetsmarknaden – också är de med lägst förtroende för politikernas förmåga att hantera olika samhällsproblem.

Satsa på åtgärder

Undersökningen visar tydligt på de stora risker som är förenade med ett mer otryggt arbetsliv. Människor som är otrygga sluter sig inåt och blir mer negativa till omvärlden. Ett arbetsliv med trygga anställningar, bättre kompetensutveckling med bryggor till nya yrken och färdigheter skapar framtidstro och ger en högre tillit och sammanhållning. Något som är bra både för människor och näringsliv.

Politikerna bör satsa på åtgärder som ökar människors framtidstro, till exempel genom att underlätta kompetensutveckling och omskolning men även olika välståndshöjande satsningar. Sådant som visar att det inte blir sämre och sämre – som det så ofta låter i samhällsdebatten – utan att det också finns en positiv utveckling. Om Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land behöver vi modiga människor med öppet sinne och hög tillit. Då är minskad trygghet en återvändsgränd.