Friskolelobbyister vill avveckla offentlighetsprincipen i den kommunala skolan

Offentlighetsprincipen har i över 250 år gett medborgarna insyn i maktens korridorer, men i dag hotas den av politikers och högre tjänstemäns ovilja att dela med sig av handlingar och att svara på frågor.

Skolägare vill avveckla offentlighetsprincipen

Forskare och journalister nekas tillträde medan lobbyister släpps in. Professorerna Bengt Jacobsson och Stefan Svallfors beskriver i DN, och Lisa Bjurwald i Altinget, hur klassiska svenska demokratiska värderingar håller på att förtvina. Politikens och näringslivets gemensamma önskan tycks vara att verka bakom lyckta dörrar – så långt bort från allmänhetens ögon som möjligt.

Jag delar bilden att förtroendevalda och högre tjänstemän i allt högre grad försöker försvåra granskningar. Men jag vill också varna för att kapitalstarka aktörer arbetar för att inskränka även allmänhetens formella rätt till insyn. Skolägarna och deras största intresseorganisation vill nämligen avveckla offentlighetsprincipen i den kommunala skolan.

 Lagen måste anpassas efter de privata aktörernas vilja.

Om regeringen vill så kommer riksdagen att besluta om ett eventuellt införande av offentlighetsprincipen i friskolor innan valet. En statlig utredare har presenterat två huvudalternativ: antingen införs en insynsprincip i friskolor som gör det möjligt att granska delar av verksamheten och få underlag för offentlig statistik, eller så införs offentlighetsprincipen även för fristående skolor.

Reglerna ska vara lika för alla

Almega utbildning, där de flesta vinstdrivande skolor är med, vill att offentlighetsprincipen ska sluta gälla för kommunala skolor och ersättas av en betydligt svagare insynsprincip som ska gälla alla skolhuvudmän.

När jag tar upp detta möts jag ofta av frågande blickar. Det kan väl inte stämma att de vinstdrivande skolkoncernerna vill avveckla offentlighetsprincipen? Men det gör det. När Almega utbildnings förbundsordförande Andreas Mörck intervjuades i DN fick han frågan om insynsprincipen borde ersätta offentlighetsprincipen även i kommunala skolor. Han svarade: ”ja, låt oss ta en diskussion om detta. Vi behöver ha så likartade regler som möjligt.”

Reglerna ska vara lika för alla huvudmän, men Almega utbildning motsätter sig att offentlighetsprincipen införs i deras medlemmars skolor. Då kan den inte heller gälla i den kommunala skolan. Lagen måste anpassas efter de privata aktörernas vilja. Historiskt har politiker ofta valt att gå dem till mötes.

Ta hotbilden på allvar

Men idén om att avveckla offentlighetsprincipen i kommunal skola, för att slippa införa den i koncernernas skolor, kom inte från Mörck själv – utan från Internationella engelska skolan (IES). I sitt remissvar till utredningen skrev IES att de vill ”ta tillfället i akt att uppmana lagstiftarna att överväga att se över hela lagstiftningen om offentlighetsprincipen… inte bara rörande fristående huvudmän”. 

Internationella Engelska Skolan är den största privata aktören inom svensk grundskola och koncernen ägs av ett utländskt riskkapitalbolag. För något år sedan publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en rapport om riskerna med utländskt ägande i svenska skolor där de varnar för ”påverkansoperationer som undergräver demokratiska värderingar”. När mäktiga utländska riskkapitalister försöker driva igenom inskränkningar av offentlighetsprincipen kanske vi bör reflektera en stund över allvaret i den hotbild som FOI målar upp.

Mäktiga lobbyister

Jacobssons och Svallfors skriver i sin debattartikel att lobbyister givits ett skadligt kunskapsövertag över medborgarna. Den tesen stärks när man granskar närvaron av före detta politiker inom IES organisation och läser andra forskares teorier om skolbolagens påverkan på skolpolitiken. Det sitter nämligen två före detta toppmoderater i bolagets styrelse och koncernens lobbychef har tidigare varit presschef för samma parti. Forskaren Anna Tyllström menar att vinsterna i skolan skyddats genom framgångsrik lobbyism och ett starkt särintresse som är välorganiserat och att IES har en tillgång till makten som sticker ut från mängden.

Transparens är vår starkaste garant för en fri press, fria forskare och fria medborgare. Detta är särskilt viktigt i skattefinansierad verksamhet som förskolan och skolan. IES och Almega Utbildning vill ställa oss inför ett val – offentlighetsprincipen i kommunala skolor eller skydd för aktiebolagens vinster? För mig är valet självklart: demokrati.