Frikostig kalkyl bakom gröna skatteväxlingen

BUDGET. Löftet inom januariavtalet om att genomföra en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor har tagit ytterligare kliv framåt. Men delar av de 10,5 miljarderna som januaripartierna räknar in hänger löst.

Centerns Emil Källström var egentligen motståndare till skattehöjningarna, men köper flera av dem i slutändan. <br>
Centerns Emil Källström var egentligen motståndare till skattehöjningarna, men köper flera av dem i slutändan.
Foto: Hamid Ershad Sarabi
Jacob Hederos

Samtidigt som beskeden om de kommande miljöskattejusteringarna levererades i 2021 års budgetproposition går det nu att göra en avstämning i skatteväxlingsarbetet.

På regeringens egen informationssida har det tillkommit några ytterligare inkomstposter, men sammantaget överväger arbetsskattesänkningarna stort jämfört med miljöskattehöjningarna.

Anledningarna är flera, bland annat att den sortens stimulanspolitik är i fokus under den pågående pandemin.

Men en annan sak är också klar. Hos flera av samarbetspartierna var inte intresset särskilt stort att höja miljöskatter.
– Tvärtom, vi betraktade skattehöjningarna generellt med viss försiktighet, just av den anledning att vi är i ett ekonomiskt prekärt läge. Att då införa ytterligare skattehöjningar är något man ska göra med stor försiktighet, säger Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Emil Källström till Altinget.

Miljöpartiets Karolina Skog säger till Altinget att det var svårt att ens få in några höjningar i budgeten.
– Det finns alltid något att säga emot höjda miljöskatter. Är det högkonjuktur så är det fel, är det lågkonjuktur så är det fel, drabbar det konsumtion är det fel och drabbar det företag är det fel. Det finns inga miljöskatter som är enkla att komma överens om.