Företagare sinkas av ineffektiva myndigheter

Vad hade Axel Oxenstierna, rikskanslern som under tidigt 1600-tal utformade Sveriges statsförvaltning, sagt om dagens myndigheter?  Om han hade sett resultaten i Företagarnas nya rapport Myndighetsranking 2025 hade han troligen bekymrat strukit sitt skägg. 

Migrationsverket får sämst omdöme

Rapporten, som bygger på en medlemsundersökning bland drygt 1 100 företagare, ger en splittrad bild av hur landets myndigheter uppfattas bland landets småföretagare. Vissa uppfattas som såväl effektiva som tjänstvilliga, medan andra brister på de flesta punkter.

Byråkrati kostar både för företag och för myndigheten (och i förlängningen de skattebetalare som betalar för dess verksamhet). En timme som en företagare behöver ägna i telefonkö till en myndighet hade i stället kunnat användas för att sälja mer eller förbättra företagets produktion.

Det är också varför Företagarna sedan 2004 regelbundet publicerar Myndighetsrankingen som visar hur företagare uppfattar statliga myndigheter. De svarande i undersökningen har fått betygsätta myndigheterna när det kommer till förtroende, service och bemötande, e-tjänster och handläggningstider.

Sämst omdöme får Migrationsverket, följt av Arbetsförmedlingen, med 1,92 respektive 2,73 i betyg för service och bemötande (skala 1-5). De hamnar också lägst vad gäller företagarnas förtroende:  Betyg 2,2 för Arbetsförmedlingen och 1,98 för Migrationsverket.

Företagare besvikna på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen sticker ut negativt som den enda myndighet som sedan 2004 inte har uppvisat någon förbättring vad gäller service och bemötande, och får lägre betyg av Sveriges företagare i dag än för 21 år sedan.  En rimlig förklaring är att Arbetsförmedlingen inte klarar av matchningen på arbetsmarknaden, vilket drabbar många företagare. 

Ett av tre rekryteringsförsök misslyckas och företagen verkar ha gett upp om att hitta kompetent personal genom Arbetsförmedlingen. Åtta av tio rekryterar i stället genom sina kontakter. Många företagare har svårt att förstå vad Arbetsförmedlingen egentligen bidrar med.

I andra änden av skalan ligger Skatteverket och Bolagsverket, som likt tidigare år har goda omdömen på flera områden. När det gäller service och bemötande gentemot företag får Skatteverket betyget 4,03 och Bolagsverket 3,83. Avseende förtroende hamnar Bolagsverket högst, med betyget 4,02, och Skatteverket hamnar hack i häl på 4,01.

Många företagare har svårt att förstå vad Arbetsförmedlingen egentligen bidrar med

Dessa betyg  återspeglar myndigheternas prioriteringar. Både Skatteverket och Bolagsverket har systematiskt arbetat för att ha hög servicenivå och att det ska vara lätt för företagare och medborgare att göra rätt. Det gör stor skillnad för att minska det upplevda regelkrånglet.

Skatteverket upplevs av företagare genomgående som en serviceinriktad myndighet. Samtidigt har myndigheten den senaste tiden en förtroendekris, i form av att generaldirektören och ledande chefer internt utreds för brott. Det påminner om en gammal sanning: Förtroende tar lång tid att bygga upp, men kan raseras snabbt.

Fem slutsatser för svenska myndigheter

Av årets myndighetsranking bör Sveriges myndigheter dra följande slutsatser:

• Service är en del av kärnuppdraget 
  Att ge företag bra service och bemötande måste vara en del av myndighetens prioriterade uppdrag. Det innebär att de kontinuerligt måste genomföra och följa upp konkreta åtgärder för att förbättra servicen gentemot företagare.
• Var förutsägbar 
  För ett gynnsamt företagsklimat där entreprenörer vågar investera måste utfallet av myndighetsärenden styras av lagstiftningen, inte handläggaren. Därför är det avgörande att tillämpningen är lika i hela landet och över tid.
• Korta handläggningstiderna 
  Det är inte rimligt att behöva vänta tio år på en miljöprövning eller fem år på ett bygglov. Den typen av trögrörlighet förhindrar viktiga investeringar, investeringar och jobbskapande. 
• Utveckla digitala verktyg 
  Smidiga och välfungerande e-tjänster är avgörande för att förenkla för företagen. Här kan svenska myndigheter lära av länder som Estland och Finland, som kommit längre i att utveckla digitala vägar för rapportering.
• Inrätta interna kontrollfunktioner 
  Det är lätt för myndigheter att fastna i sina egna byråkratiska styrdokument och regelverk. Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppgift att följa upp sitt arbete för att minska regelbördan för företag, men resten av myndighets-Sverige behöver inte vänta och se på. Detta är tvärtom något som alla myndigheter borde kunna göra genom egna interna processer.

Både företag och myndigheter har mycket att vinna på effektivare myndigheter som höjer sin servicenivå och sitt bemötande av företagare. Så kan vi gemensamt vässa våra offentliga system. Axel Oxenstierna skulle ha blivit glad!