Företag som krokar arm med idrotten riskerar att straffas

Många är de rubriker som larmar om problem såsom utanförskap, fetma och stillasittande hos barn- och unga, ojämställda villkor, ungdomskriminalitet, ensamma äldre… Listan kan göras lång. Det går därför inte nog att poängtera idrottsrörelsens hårda arbete för att motverka just de här problemen. Samtidigt: företag som vill vara med och bidra tillsammans med idrotten riskerar att straffas av gåvoskatt. Det är inte rimligt. Nu måste regelverket för sponsring ändras så att de som vill vara med att bidra till ett bättre och hållbarare samhälle i dag och i morgon inte straffas.

I de allra flesta fall förväntar sig eller kräver företagen något i gengäld. Därför är det hög tid att anpassa skattereglerna till dagens samhälle och utmaningar i stället för att stanna kvar i det förgångna, skriver debattörerna.

I dag har i stort sett alla företag någon form av hållbarhetsplan för hur de kan bidra till de globala hållbarhetsmålen 2030 och därmed bidra till en bättre värld. Det har blivit en hygienfaktor i näringslivet och i offentliga verksamheter att väga in hållbarhet i verksamhetsbeslut. Ofta fokuserar de på hållbarhetsmål rörande hälsa och välbefinnande, jämställdhet, minskad ojämlikhet, samt fredliga och inkluderande samhällen.

Det är ingen hemlighet att det kan vara en utmaning för företag att inom den egna verksamheten omsätta de här målen till konkreta åtgärder. Just därför finns också viljan att vara med och bidra i andra sammanhang, som att kroka arm med idrotten.

Idrotten tar ansvar

Det ligger i idrottens DNA att ta ett samhällsansvar, långt utöver det uppdrag som den kanske egentligen har. Det handlar om inkludering, att skapa förutsättningar och jobba med förebilder genom idrotten.

Lagen inom Obos Damallsvenskan – Sveriges högsta damliga inom fotbollen – jobbar bland annat på ett lokalt och regionalt plan för att förbättra villkoren i sitt närområde. Det kan handla om att minska ensamheten på äldreboenden, skapa möjlighet för de som står längst ifrån arbetsmarknaden att komma i arbete, skapa möjligheter för flickor med annan härkomst att få idrotta och bli ledare. Insatserna är inte bara många, utan berör också otroligt många. Insatser som har lyft som föredöme i Europa eftersom insatserna inkluderar personer som vårt samhälle inte klarar att ta hand om på det sätt som de förtjänar. Insatser som skapar hopp och framtidstro.

Företag som krokar arm straffas

Så vad är problemet? Jo, de företag som vill kroka arm med idrotten för att göra insatser för ett mer hållbart samhälle riskerar att straffas ekonomiskt. Det kan låta absurt, men så är det.

Skatteverkets utgångspunkt är följande: ”Sponsringen får inte omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor. Om sponsringen endast är avsedd att ge sponsorn förbättrad image och goodwill är den att betrakta som gåva och därmed inte avdragsgill”.

I dag får företag avdragsrätt för de så kallade motprestationer som de erhåller, bland annat fribiljetter och reklamskyltar där beräkningsvärdet kopplas exponering. Skatteverket vill med detta undanröja risken att företag ger pengar utan krav på motprestation. I de allra flesta fall förväntar sig eller kräver företagen något i gengäld. Därför är det hög tid att anpassa skattereglerna till dagens samhälle och utmaningar i stället för att stanna kvar i det förgångna.

Vi menar att sponsring för förbättrad goodwill och image inte ska riskera att betraktas som gåva för företagen. Det borde vara självklart och betydligt viktigare både för samhället och dess individer att bidrag till positiv samhällsutveckling genom idrotten borde prioriteras upp före dagens praxis där samhället uppvärderar sponsring i utbyte mot skyltar på arenan och fribiljetter. En praxis som dessutom bara fortsätter förstärka skillnaderna mellan herr- och damidrott.

Vi begär rätt förutsättningar

I Tidöavtalet är regeringsunderlaget överens om att skapa förutsättningar för elitidrotten, men med den här relativt enkla ändringen av skattelagstiftningen skulle vi faktiskt skapa bättre förutsättningar för hela idrotten – bredd och elit – att bidra till ett starkare samhälle. Alla sporter, alla åldrar och alla kön, över hela landet.

Den här gången begär vi inte mer pengar av staten. Vi begär bara de förutsättningar som krävs för att fortsätta driva positiv samhällsnytta och säkerställa möjligheten för en levande idrott i dag och i morgon. Där näringslivet på riktigt får förutsättningarna som krävs för att kroka arm med idrotten i de här viktiga framtidsfrågorna.

Så vad väntar Sveriges politiker på? Vi behöver bara få till denna enkla ändring i lagstiftningen. Och det är nu!