Flygutredaren om nya Brommauppdraget: Jag står till regeringens förfogande

Med nästan 80 förslag ligger nu ett samlat bud på hur Arlanda ska kunna stärkas som flygplats.

Men även om många av insatserna, bland annat ett infrastrukturspaket på 45 miljarder, varav 37 miljarder redan ligger halvfinansierade i den pågående nationella infrastrukturplanen, så finns det en joker i sammanhanget som Arlandasamordnaren Peter Norman ser som central att den tas om hand om. 

Nämligen att förutsättningarna för Arlandabanan bör förändras.

Förslaget presenterades redan i delrapporten i vintras. Men än har inte regeringen tagit tag i förslaget och exempelvis utsett en förhandlare för att sondera terrängen med ägarna i den kinesiska staten och två australienska riskkapitalbolag. 

När slutrapporten nu lämnades, var budskapet därför åter tydligt:

– Gör vi ingenting så kommer E4:an att totalt korkas igen. Den är redan i dag igenkorkad vid vissa tidpunkter. Det är mycket man kan och borde göra för att både med piska och morot få fler att åka kollektivt till Arlanda, svarade Peter Norman under presskonferensen. 

Men varför ska skattekollektivet ta över större delar av Arlandabanans kostnader? 

– Därför att skattekollektivet, eller rättare sagt resenärerna till Arlanda, kommer att göra väldiga vinster, då biljetterna blir billigare, säger Peter Norman till Altinget i en uppföljande intervju. 

Okänd nämnare? 

Utredningen menar att den samhällsekonomiska vinsten av att omförhandla, och bland annat sänka stationsavgiften så att pendeltågsbiljetterna blir 70 procent billigare än i dag, är tydlig.

Men i och med att notan vid en omförhandling inte är känd, så är det svårt att följa utredarens resonemang. ”Vi rör oss i storleksordningen av miljarder svenska kronor”, som utredningen uttrycker det. Bara stationsavgiften genererar i dag omkring en halv miljard i intäkter årligen. 

Enligt sekretariatet är det dock flera underlag i utredningarna som ligger till grund för den samhällsekonomiska kalkylen som inte kan redovisas.

– Vi har försökt att skapa oss en bild, men vi kan inte säga allt, för det hade kunnat påverka en framtida förhandling, säger Anders Svensson, en av utredningssekreterarna. 

– Ju mer vi pratar om det, desto större är risken för att förhandlingen inte går bra för staten, fortsätter Johan Holmér, en annan av utredningssekreterarna. 

Omförhandlingen kommer tillsammans med fler andra åtgärder i utredningens förslag, exempelvis en påskyndad utbyggnad av Ostkustbanan till fyrspårig mellan Stockholm och Uppsala, samt höjda trängselskatter och eventuellt ny trängselskatt på E4:an. Detta för att både ”ge en morot och piska” till att fler ska välja de kollektiva lösningarna. 

Peter Norman ser dock inte att dessa räcker för att undvika igenkorkad infrastruktur i resterande led om inte omförhandlingen kommer till. 

– Visst, om exempelvis prognoserna att flygandet ökar väldigt mycket faller ut, så kommer förstås A-train att sälja mer biljetter och ha fler avgångar. Men det är inte självklart att de kommer att sänka sina priser, säger Peter Norman till Altinget.

De sitter på lite för många ess i rockärmen?

– Ja, de är monopolister på snabb transport till Arlanda helt enkelt, säger Norman, som trycker på att det inte finns någon huvudstad i Europa som har så dyra priser för den anslutande trafiken som Arlanda.

– Det finns också ledig kapacitet på Arlandabanan. Så fler tåg kan gå. Det kan både vara fjärrtåg, pendeltåg eller A-train-tåg då.

Lärdomar till framtida projekt?

Med tanke på att det nu diskuteras i de infrastrukturpolitiska sammanhangen att Sverige bör öppna för fler offentlig-privata samarbeten eller andra alternativa finansieringar för privat infrastruktur, är det frågan om det finns några slutsatser att dra från Arlandabanan när en utredning nu förespråkar att en större del av notan ska tas över av kollektivet. 

– Både ja och nej. Arlandabanan är rätt speciell därför att staten hade möjlighet att bygga banan själv på 1990-talet. Men staten sa ju nej, för att man ville inte ta risken, och då kom ett privat konsortium och sa att de ville ta den risken. Så den har en egen historia.

Generellt är Norman dock skeptisk till bland annat så kallade OPS-lösningar, det vill säga offentlig-privat samverkan.

– Staten lånar alltid billigast. Om en OPS-lösning ska kunna räknas hem så måste de vara rätt så ordentligt mycket bättre i projekteringen, och det är svårt att se. 

Sugen på mer? 

Efter att ha lämnat en hel rad flygutredningar under de senaste åren, så har Norman nu gått i mål med den senaste. Men samma vecka har också ett flertal andra flygpolitiska händelser inträffat. Dels har ett tidigare förslag från en utredning, om att regionerna ska kunna vara med och finansiera mer flyglinjer, fått tummen upp på flera håll.

Dels har regeringen samma vecka också tillsatt en ytterligare flygutredning, som ska se över Brommas roll framöver.

Är du sugen på att också ta denna? 

– Det är en fråga som ministern äger och den diskussionen tar jag med ministern, säger Peter Norman. 

Såhär då, har du tröttnat på att utreda flygfrågor? 

– Jag står till regeringens förfogande.