Finmaskigare redovisning av partifinanseringen

ÖPPENHET. Riksdagspartierna är överens om att införa ett principiellt förbud mot anonyma bidrag till politiska partier. I överenskommelsen ingår också att även partiorganisationer på lokal och regional nivå ska blir skyldiga att redovisa sina intäkter.

– Korruption är på många sätt en cancer, farsot som vi ska underminera, sade justitieminister Morgan Johansson (S) när han på tisdagen tog emot förslagen från den parlamentariska kommittén om insyn i finansiering av partier.

Ett regelverk om obligatoriska redovisning av intäkter till partierna finns sedan 2014 på plats, men bara på central nivå. Kommittén har haft i uppgift att lösa problemet om partifinansiering på lokal och regional nivå samt att ta ställning till ett eventuellt förbud mot anonyma bidrag till politiska partier.

– Vi är inte för evigt vaccinerade mot oegentligheter, även vi har våra blinda fläckar. En sådan har varit insynen i partiernas finansiering. Vi har sett ganska stora summor som gått in i partierna, utan att behöva redovisa var de kommer ifrån. Väljarna har rätt att få veta vem som står bakom och finansierar partier och enskilda kandidater, sade Morgan Johansson.

Kritik mot Sverige

Kommitténs ordförande Marianne Eliason sade att Greco, organisationen mot korruption, har haft synpunkter på de svenska reglerna.

– Regelsystemet blir rätt ihåligt om det inte gäller på alla nivåer, det blir lätt att kringgå det, sade hon.

Följaktligen föreslår kommittén, där samtliga riksdagspartier finns representerade, att alla partiorganisationer samt ledamöter och ersättare ska bli redovisningsskyldiga. Kravet gäller även partier som inte ställer upp i riksdagsvalet. Men för att det inte ska ställas orimliga krav på små partiföreningar föreslår kommittén en undre intäktsgräns.

– Har man intäkter under ett halvt prisbasbelopp (drygt 22 000 kronor år 2016) så behöver man inte lämna någon intäktsredovisning, sade Marianne Eliason och förklarade att det inte omfattar partistöd, medlemsavgifter eller bidrag som skickas mellan olika nivåer inom partiorganisationerna.

I praktiken uppfattar man att det kommer röra sig om cirka 1 000 föreningar och politiker som blir redovisningsskyldiga.

Anonyma gåvor förbjuds

Kommittén föreslår också ett principiellt förbud mot anonyma bidrag. I dag finns en form av reglering som innebär att det parti som tar emot ett anonymt bidrag blir av med statligt partistöd. Det parti som får ett anonymt bidrag som överstiger en tjugondels prisbasbelopp (2 240 kronor) ska betala in det till Kammarkollegiet, enligt förslaget.

Däremot går inte kommittén vidare med förslaget att det ska krävas samtycke från de enskilda medlemmarna om en förening ger pengar till ett politiskt parti.

– Vi föreslår inga regler om att exempelvis LO skulle behöva samtycke från enskilda medlemmar om att pengarna inte ska gå till partier. Det skulle bli ganska komplicerad lagstiftning, säger Marianne Eliasson.

Det här har dock Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverat sig emot.

Lotterier ska få sälja fritt

Inte heller anser kommittén att lotterier, där överskottet går till politiska partier, måste informera lottköparen om detta. Inte heller föreslår kommittén att särskilda insamlingsorganisationer, fristående från partierna, ska ha redovisningsskyldighet. Helt enkelt eftersom man inte lyckats hitta några sådana organisationer i Sverige. 

– Det känns lite teoretiskt att lagstifta om något som inte finns, sade Marianne Eliason, som påpekade att det dock finns anledning att vara uppmärksam.

– I och med att anonyma bidrag blir förbjudet kan det locka till att hitta andra sätt att ge pengar, sade hon. 

Här kan du utforska partiernas finansiering

Håll musen över en bubbla för att se hur mycket pengar den motsvarar. 

Klicka på en bubbla för att expandera.

Använd listan nedan för att ändra parti.

 

Källa: Kammarkollegiet

Se förra årets siffror här

Forrige artikel Fler kan få det nya mediestödet Fler kan få det nya mediestödet Næste artikel Föräldrapenning ska begränsas för fler Föräldrapenning ska begränsas för fler
Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

FÖRSLAG. Ledamöter som inte närvarar i riksdagen tillräckligt ofta ska tvingas betala tillbaka arvode föreslår en parlamentarisk kommitté.

– Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode, säger talman Andreas Norlén till Altinget.