Debatt

Ett starkt civilsamhälle behöver goda och generella villkor

Staten måste ställa krav på att statligt stöd används rätt, men civilsamhället blir förmodligen sämre på att leverera det vi politiker önskar om man inte värnar det fria och frivilliga som är civilsamhällets kännetecken. Politiken måste därför långsiktigt skapa goda och generella villkor, skriver Christer Nylander (L), ordförande i kulturutskottet.

”Det är politikens uppgift att slipa ner trösklar och skapa goda förutsättningar för ett levande och berikande civilsamhälle.”
”Det är politikens uppgift att slipa ner trösklar och skapa goda förutsättningar för ett levande och berikande civilsamhälle.”Foto: Mel Poole/Unsplash
Christer Nylander
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För ett tag sedan gjorde jag ett besök på en liten ort i Sverige som heter Odensvi. I den lokala lanthandeln passade jag på att köpa hembygdsföreningens bok om ortens historia. Jag läste sedan om bokhållaren Bisterfeldt som redan 1757 såg till att barnen i byn fick läsundervisning. Jag läste om godsägaren som tyckte att byn behövde en riktig skola och såg till att den kom på plats. Jag läste om föreläsningsföreningen som startades 1905 av några nyfikna bybor. Tanken var att bildade människor hade större chans att ta ansvar för sitt eget liv men också för andra och för det gemensamma. För en liten peng kunde man få lära sig mer om alltifrån ungdomars nöje till pensioner och alkoholens skadliga verkan.

Så där såg det ut runt om i Sverige. Parallellt med kampen för ekonomisk frihet, demokrati och rösträtt togs initiativ runt om i landet för att stärka bildningen och människans andliga växt. Det som hände runt om i Sverige då, på den tiden, är en viktig anledning till att Sverige blev det land som det blev. Det är en av anledningarna till att Sverige växte sig starkt och höll ihop och att vi fick en demokrati av kunniga människor. Aktiva människor inom kyrkor, nykterhetsrörelser och arbetarrörelse, på folkskolor och i akademien, på landet och i staden har banat väg för framväxten av det moderna välfärdssamhälle vi i dag tar för givet.

Uppgradera samhällskontraktet

Politiken ska inte styra över frivilliga krafter, engagemanget måste ske på civilsamhällets villkor.

Jag tror att vi har mycket att lära av den tiden. I dag ser vi hur mycket av det vi tagit för självklart utmanas. Digitalisering och globalisering ritar om många kartor, både i verkligheten och hur vi uppfattar dem. Då tror jag att det samhällskontrakt som civilsamhället en gång var med och skapade kan behöva uppgraderas och då tror jag att civilsamhället också denna gång har en central roll.

Värna det frivilliga

Samtidigt ska man vara försiktig med att från statens sida ge uppdrag till civilsamhället. Självklart måste man kunna ställa krav på att till exempel statligt stöd används rätt, men paradoxalt nog är det förmodligen så att civilsamhället på lång sikt blir sämre på att leverera det vi politiker önskar om man inte värnar det fria och frivilliga som är civilsamhällets kännetecken.

Därför är en viktig del i politiken för ett starkt civilsamhälle att långsiktigt skapa goda och generella villkor. Det är politikens uppgift att slipa ner trösklar och skapa goda förutsättningar för ett levande och berikande civilsamhälle. Politiken ska inte styra över frivilliga krafter, engagemanget måste ske på civilsamhällets villkor. Med den utgångspunkten ser jag några områden som bör ägnas särskild uppmärksamhet.

  • Det behövs en samlad översyn av de olika statliga stöden till civilsamhället. Det finns många olika sorters civilsamhällesorganisationer, och de får många olika typer av statligt stöd. Grundinställningen ska vara att de ska bygga på långsiktighet, tydliga mål och en skarp uppföljning av målen – men inte detaljstyrning. I det sammanhanget behöver även regelverk och kontrollsystem skärpas så att extremistiska och våldsbejakande rörelser inte kan få stöd.
  • Det offentliga stödet till civilsamhället ska vara långsiktigt och ha tydliga ramar och mål. Barn- och ungdomsverksamhet samt verksamhet av, med och för grupper som annars har svårt att hävda sig bör vara prioriterat. Möjligheten för civilsamhällets organisationer att egenfinansiera sin verksamhet bör stärkas, bland annat genom att förbättra förutsättningarna för idéburna aktörer i välfärdssektorn.
  • Den byråkratiska bördan på civilsamhällesorganisationerna bör minskas. Offentliga regelverk som skatteregler och bidragsregler måste ta hänsyn till att en ideell förening har en annan administrativ kapacitet än ett kommersiellt företag. Här finns särskilda problem kopplade till EU-rätten, ideella föreningar ska inte likställas med vinstdrivande företag.

Bra villkor för återstart

Pandemin, och restriktionerna för att minska smittspridningen, har slagit hårt mot stora delar av civilsamhället. Det finns en uppenbar risk att en del av pandemins effekter kommer att leva kvar under en längre tid. Samtidigt har civilsamhället åter visat vilken viktig roll det har. Nu behövs bra villkor för återhämtning och återstart. Det är viktigt i sig, ett rikt civilsamhälle är viktigt för individen och för samhället. Men det är också viktigt eftersom civilsamhället sannolikt måste vara rikt och levande för att vi ska klara de många utmaningar som vi står inför.

Vi lever i en tid då pandemi, klimat, integration, artificiell intelligens och mycket annat ritar om våra kartor. Det är faktiskt inte helt olikt situationen då aktiva människor i en liten ort som hette Odensvi för ett sekel sedan bestämde sig för att organisera sig för att ställa sig själva och tillsammans ta ansvar för det gemensamma.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00