Erna Solberg om svenskt Nato-medlemskap – ”Bra för hela regionen”

I en intervju med Altinget ger Norges tidigare statsminister Erna Solberg sin syn på ett svenskt Nato-medlemskap, avvisar den svenska pandemikritiken och berättar om sina erfarenheter av att regera med Fremskrittspartiet.

Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Johan Manell

Sverige och Finland närmar sig Nato-medlemskap med stormsteg. Norges tidigare statsminister Erna Solberg välkomnar det.

– Jag menar att både ett svenskt och finskt Nato-medlemskap kommer stärka Nato i nord. Jag tror att det är bra för hela regionen. Jag tror att det är bra för Norge. Jag tror att det är bra för Sverige och Finland. Men det är ett viktigt val som man måste göra själv i respektive land, säger hon till Altinget.

Det finns ju försvarssamarbete mellan Norge, Sverige och Finland redan i dag. Vad blir den stora skillnaden om Sverige blir medlem?

– Den viktigaste skillnaden är artikel 5, att man har det skyddet. Sen att man är med i alla interna politiska diskussioner i Nato på ett annat sätt än när man är partnerland. Finland och Sverige är de länder som inte är medlemmar som är mest integrerade i Nato. Så det är ju bara ett litet steg på ett sätt. Men det är ju som för Norge med EU. Vi är det landet som är mest integrerat i EU utan att vara med. Och vi upplever ju en skillnad, när man inte sitter med där besluten tas.

Pandemikänga till Sverige...

Erna Solberg är norsk politiks ”grand old lady”. Hon kom in i Stortinget redan 1989 och är i dag den ledamot som har suttit längst i det norska parlamentet. År 2001 blev hon kommun- och regionminister och sedan 2004 är hon partiledare för Höyre.

När det är fem länder och fyra länder gör på samma sätt och ett inte gör det. Då måste det femte tänka: Hade vi kunnat göra något annorlunda?

Efter en kraftig tillbakagång för hennes parti i valet 2005, vände siffrorna uppåt i valet 2009 och efter en valframgång 2013 kunde hon ta över statsministerposten. Mot slutet av sin statsministertid fick hon hantera pandemin, där Norge valde en annan väg än Sverige. Ett drag var att stänga den norsk-svenska gränsen. Vilket innebar att Solberg fick kritik från svenskt håll. Men hon svingar tillbaka.

– Svenska parlamentariker har varit väldigt arga och sagt att vi måste samarbeta. Då måste Sverige tänka på om de är förberedda på att samarbeta. För det var fyra nordiska länder som hanterade pandemin och flyktingkrisen på samma sätt. Det var ett land som hanterade flyktingkrisen och pandemin lite annorlunda och det var Sverige, säger hon och fortsätter:

– När det är fem länder och fyra länder gör på samma sätt och ett inte gör det. Då måste det femte tänka: Hade vi kunnat göra något annorlunda?

...men ser vikten av samarbete

Däremot delar hon uppfattningen att det är viktigt att länderna diskuterar hur man kan förbättra samarbetet framöver.

– Hur vi till exempel ska samarbeta kring utmaningar att ha tillräckligt med medicin och tillräckligt med smittskyddsutrustning. Mycket av det sker i EU men vi har mycket vi måste prata om också i ett nordiskt perspektiv.

Kontroversiell samarbetspartner

I höstas förlorade Solberg valet men hon sitter kvar som partiledare och har siktet inställt på en comeback på statsministerposten efter Stortingsvalet 2025. När hon tog över statsministerposten 2013 var det kontroversiellt då hon valde att bilda regering med Fremskrittspartiet (FRP), som ofta beskrivs som högerpopulistiskt.

Det måste Ulf och Moderaterna själva få bestämma hur de ska göra.

Inför det svenska valet i höst hoppas Solbergs systerparti Moderaterna att ta makten med hjälp av Sverigedemokraterna, som på ett liknande sätt har varit otänkbart att samarbeta med. Erna Solberg vill dock inte uttala sig om hon tycker att M ska gå samma väg som hennes parti.

– Det måste Ulf och Moderaterna själva få bestämma hur de ska göra.

Själv menar hon att det var en mognadsprocess både för Höyre och Fremskrittspartiet att närma sig varandra.

– Ska du sitta i en regering måste du kompromissa. Du måste gå in tillsammans och gemensamt stå bakom den politik man för. Du kan säga att du har kompromissat men du måste vara ärlig mot väljarna att man inte prioriterar den ena saken så mycket för att få genomslag för något annat. Så det är en mognadsprocess på båda sidor, säger hon.

Regeringskris

Regeringssamarbetet flöt på och Erna Solberg fick fortsatt förtroende att regera efter valet 2017. Men i början av 2020 valde Fremskrittspartiet att lämna regeringen. Det hade varit på gång en tid men det som till sist fick partiet att lämna var beslutet att ta hem en terrormisstänkt kvinna från Syrien.

– Jag upplever att det gick väldigt fint i sex och ett halvt år. Sen kom slitaget på Fremskrittspartiet. Vi hade många reformer som skulle ros i hamn. FRP är mest kreativt när det gäller att starta saker, inte att driva saker. Det är politiken generellt men de är ännu mer i behov av att göra nya saker hela tiden.

Hade det varit svårare att samarbeta med FRP om de hade haft en liknande historia som SD?

– Det hade det varit. Men viktigt att komma ihåg är att vi har haft mycket mindre organiserad högerextremism i Norge. Vi var ockuperade av nazisterna. Det har skapat ett sådant motstånd i vårt samhälle. Därför har det inte vuxit någon partistruktur ur det över huvud taget.

”Går inte att ignorera”

Även om Solberg inte vill ge råd till Moderaterna hur partiet ska agera så anser hon att det inte går att ignorera ett parti som Sverigedemokraterna.

– Du får inte kompromissa med dina grundvärderingar och dina egna åsikter. Men man kan inte låta som att 15–20 procent av svenskarna inte ska ha något inflytande över huvud taget för att de röstar på ett parti som en gång i tiden hade något sådant. Man måste ta dem på allvar med det de menar nu. Sen måste man veta vad man inte kompromissar med.

Nämnda personer

Erna Solberg

Partiledare Høyre, ledamot stortinget
Cand. mag. sociologi, politik, statistik, socialekonomi (Universitet i Bergen, 1986)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00