Debatt: Utvidga demokratin – sänk rösträttsåldern

1975 ändrades rösträttsåldern från 21 till 18 år. Mycket har hänt med demokratin sedan dess. 1979 slutade homosexualitet att betraktas som en sjukdom, 1989 fick personer med intellektuella funktionsnedsättningar rösträtt och 2009 lagstadgades rätten till samkönade äktenskap. Men vad gäller rösträttsålder har tiden stått stilla. Det är dags att en gång för alla sänka rösträttsåldern till 16 år i Sverige och i valet till Europaparlamentet.

Demokratisk tillbakagång

Demokratin är i många länder på tillbakagång. Den representativa demokratin behöver bli verkligt representativ för att öka tilliten i det demokratiska systemet. Unga kan inte lämnas utanför och samtidigt förväntas ställa sig bakom politiska förslag och vägval. Men på grund av en social norm från 70-talet får medborgare under 18 år inte rösta i allmänna val eller kandidera till demokratiska församlingar. I en tid när demokratin allt oftare ifrågasätts behöver Sverige främja ett ökat demokratiskt deltagande genom att låta fler få rösta.

EU:s rekommendation

I höstas meddelade Belgiens regering att personer från 16 års ålder ska få rösta i valet till Europaparlamentet, och redan för sex år sedan rekommenderade parlamentet EU:s medlemsländer att enas om 16 års rösträttsålder i EU-valen. Det finns starka skäl till varför Sverige bör följa parlamentets råd.

I Österrike och Skottland medförde rösträtt vid 16 års ålder att ungdomars politiska intresse ökade och skapade en mer positiv inställning till att delta i politiska processer, och i de länder som tillåter röstning från 16 års ålder är 16–17 åringar mer intresserade att både rösta i val och delta i andra politiska processer. Dessutom ökar sannolikheten att rösta i framtida val för de individer som har erfarenhet av röstning i tidig ålder.

Österrikes sänkning av rösträttsåldern kombinerades med flera insatser för att höja kunskapen om det politiska systemet, framförallt i skolundervisningen. En studie från 2013 visar att det politiska intresset bland landets unga har ökat, bland annat genom fler politiska aktiviteter i skolan. Resultatet indikerar att kunskapshöjande insatser gentemot förstagångsväljare i samband med en sänkning av rösträttsåldern var av stor vikt.

En liknande förändring i Sverige bör därför kombineras med ett större fokus på kunskap om det politiska systemet och politiska partier i skolan.

"Regeringens passivitet"

Den svenska demokratiutredningen ”Låt fler forma framtiden” från 2016 föreslår försöksverksamhet för rösträtt-16 i valet till kommunfullmäktige. Förslaget baseras på positiva exempel från bland annat Norge som genomfört sänkt rösträttsålder i ett antal försökskommuner. Utvärderingar visar både ett större valdeltagande och att en större andel yngre politiker blev valda.

Förslagen från demokratiutredningen har däremot hamnat i skrivbordslådorna hos kulturdepartementet. Regeringens passivitet rimmar illa med den svenska ungdomspolitiken som utgår från ungas rätt att kunna ha inflytande över samhällsutvecklingen.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sin mening, höras i frågor som berör dem och att deras åsikter ska respekteras. Hänsyn ska tas till barnets ålder och mognad men enligt samstämmig forskning skiljer sig inte 16-åringars mognadsgrad avsevärt från 18-åringars. Individuella skillnader är större än skillnader i ålder.

Svagt motargument

Ett vanligt motargument till sänkt rösträttsålder är att rösträtts- och myndighetsåldern bör vara desamma. Det håller inte. Fastän myndighetsåldern är 18 betyder inte det att alla rättigheter och skyldigheter införlivas först när du blivit myndig.

Redan vid 15 års ålder kan du straffas för brott och vid 16 kan du starta egen firma, bestämma över din egen ekonomi, jobba 40 timmar i veckan, och förstås, betala skatt. Som 16-åring har du därför betydande skyldigheter men nära noll möjligheter att påverka samhället i stort.

Utvidga demokratin

I år fyller Sveriges demokrati 100 år. Inför de allmänna valen 2022 och valet till Europaparlamentet 2024 är det hög tid att börja arbeta för att ge 16- och 17-åringar i Sverige rätt att bli en del av den representativa demokratin. Genom att sänka rösträttsåldern utvidgar vi demokratin i en tid när den är på tillbakagång. Låt oss inkludera fler i demokratiska processer – vi har gjort det förut och kan göra det igen.