Debatt: Postnord tar inte sitt samhällsansvar

Ann-Louise Kleen
Ordförande, Gratistidningarna
Dennis O Krook
Projektledare, Gratistidningarna

Har staten inget ansvar för att se till att tidningar skickas ut till sina läsare medan de är dagsfärska? Har staten inget ansvar för att människor i hela landet får möjlighet att ta del av nyhetsförmedling som berör dem? Struntar staten i om yttrandefriheten, som är en viktig del av demokratin, fungerar? Är vinst för statens bolag viktigare än att de fullgör grundläggande uppgifter för att demokratin i vårt samhälle ska fungera?

Alla dessa frågor handlar om ett statligt företag: Postnord.

Samhällsansvar lockar kunder

Att ta samhällsansvar är viktigt för att man som varumärke ska bli vald av kunder. Människor väljer i högre och högre utsträckning att samarbeta och konsumera varor och tjänster från företag och organisationer som tar samhällsansvar. Enligt KPMG som har granskat 3 400 bolag i 34 länder så är den globala trenden att allt fler företag inser att CSR-arbete inte bara handlar om att vara en god aktör i samhället. Det innebär också att innovationskraften och lärandet i organisationen ökar, vilket gör att företagen kan växa och skapa ekonomiskt värde.

Statens ansvar för demokratin

Postnords ledning har satt på skygglappar för att slippa se samhällsansvaret och kunna fokusera benhårt på vinst till ägaren: svenska och danska staten.

Gratistidningarna

För den svenska demokratin är en väl spridd oberoende journalistik viktigt, lika viktigt är det att denna når fram (hem) till medborgarna. Ett ansvar som Postnord haft och tagit sedan 1636. Men nu slutar det ansvaret några år innan 400-års jubileet. Postnord har beslutat att dela ut post och tidningar varannan dag, vilket innebär att en fredagstidning landar i brevlådan på måndagen varannan vecka.

Syftet med den dramatiska försämringen är att spara halva kostnaden för utdelning av post vilket såklart är en avsevärd kostnadspost. Hur återspeglas denna försämring och besparing på kundernas pris? Inte alls, tvärtom driver man igenom prishöjningar på både tidningar och brev som tack för att kunderna står ut med försämringen.

Postnords ledning har satt på skygglappar för att slippa se samhällsansvaret och kunna fokusera benhårt på vinst till ägaren: svenska och danska staten. Det arbetet går bra, rörelseresultatet under det senaste redovisade kvartal tre 2020 landade på 747 miljoner kronor.

Vore förödande

När företag och organisationer väljer att fokusera på samhällsansvar och ta del av vinstutrymmet till detta arbete för att det är både viktigt för samhället och för affären kan inte Postnord tillåtas göra tvärtom. Det vore förödande för både samhället och för Postnord som företag.

Avvakta postutredningen

Postnord bör pausa försöksverksamheten med varannandagsutdelning tills dess att den nyligen tillsatta postutredningen är klar 2023. Direktiven pekar tydligt på vikten av postdistribution av tidningar.

I direktivet för Postutredningen står det: ”Ytterligare en aspekt handlar om distributionen av tryckta nyhetstidningar och tidskrifter. Distribution av tidningar är viktig ur ett demokratiperspektiv och i dag är utdelning via ordinarie postgång en förutsättning för att tidningar ska kunna levereras till hushåll i hela landet.”

Regeringen måste sätta stopp

Detta är en viktig samhälls- och demokratifråga, inte minst för landsbygdens demokrati och utveckling, som nu kommer att bli föremål för utredning. Om Postnord inte själva tar sitt ansvar och fattar beslut om paus i avvaktan på utredningen måste PTS (Post- och telestyrelsen) eller regeringen, genom ett tydligt ägardirektiv, tillse att den försöksverksamhet med varannandagsutdelning som Postnord redan inlett, hålls kort och inte rullas ut i större omfattning eller än värre permanentas.

Om inte en paus sker nu så kommer en stor del av den infrastruktur som i dag finns hos Postnord vara nedmonterad innan utredningen ska vara färdig 2023. Möjligheten att då bygga upp den igen kommer att vara begränsad och kostnaden hög.

Stora samhällsvärden står således på spel, direkt ekonomiska, men framför allt demokratiska genom bevarande av den lokala journalistiken som är en viktig del av den lokala demokratin.