Debatt: Ingen kris kan stoppa en statlig utredning

DEBATT. Krisen stoppar inte statens utredningar, men det är problematiskt att flera av utredarna inte längre hör av det omgivande samhället. Det är viktigt att fortsätta bidra med kunskap till utredningarna, skriver Fredrik Saweståhl och Martin Persson.

Fredrik Saweståhl
Manager, Paues Åberg communication och fd kommunstyrelseordförande Tyresö
Martin Persson
Manager, Paues Åberg communications och tidigare statlig utredare


Sverige befinner sig i en ovan situation. Vissa delar av samhället arbetar intensivt med att hantera coronakrisen. Samtidigt har många andra verksamheter gått ner på lågvarv. Våra kalendrar är närmast befriade från fysiska möten. Men en del av det offentliga Sverige fortsätter nästan som vanligt. Det är våra statliga utredningar.

Äventyra viktiga reformer

Att lagförslag måste vara noggrant utredda slås fast i Sveriges grundlagar. Det är en styrka i vår demokrati och en stolt förvaltningstradition som har överlevt många kriser och krig. Men hur påverkar den pågående krisen det svenska utredningsväsendet? Finns det en risk att utredningar stannar av, att viktiga förslag fördröjs? Eller klarar denna del av vår demokrati prövningen? Vi har undersökt just detta.

En snabb överblick visar att det just nu finns närmare 130 tillsatta statliga utredningar som enligt plan ska leverera sina betänkanden under 2020–2022. Ett stopp i det maskineriet skulle kunna äventyra många viktiga reformer för lång tid framåt.

Drabbats av social distansering

Vår kartläggning ger entydiga svar. Krisen stoppar inte statens utredningar. Beskeden från de utredare vi har haft kontakt med är tydliga. De fortsätter framåt. De jobbar på som vanligt men använder nya digitala metoder. Dessutom har ingen av dem övervägt att begära mer tid för sina uppdrag. Det är goda besked.

Mer bekymmersamt är att flera av utredarna inte längre hör av det omgivande samhället. Det är problematiskt då utredningar behöver kunskap utifrån för att kunna utföra sitt uppdrag. Utredningarna erbjuder på så sätt ett öppet fönster för de företag och organisationer som vill bidra med kunskap om hur samhällsreformer bör utformas. Att vänta på remissrundan är ofta att vänta för länge.

Den tydliga slutsatsen av vår kartläggning är att möjligheten att påverka utredningar inte satts i karantän. Men att de i stället har drabbats av social distansering. Helt i onödan.

"En svårare beslutsprocess"

Det finns all anledning att hålla fortsatt kontakt och bidra med kunskap till utredningarna, även i dessa kristider. Det av två skäl.

För det första är möjligheten att nå fram till utredarna inte sämre nu – tvärtom, även om det får ske på andra sätt.

För det andra behöver utredningarna få del av perspektiv från näringsliv och organisationer lika mycket nu som i normala lägen. Risken är annars att viktiga frågor landar i betänkanden som saknar vissa perspektiv. Detta leder till en svårare beslutsprocess med hårdare kritik från remissinstanser och ökad politisk konflikt i tider när vi behöver dra åt samma håll.

Arrangera digitala möten

Hur ska den moderniserade arbetsrätten se ut, hur ska konkurrens i bostadsbyggandet förbättras, hur ska LSS-bostäder utvecklas, vilken väg ska Sverige gå för att nå klimatmålen, hur ska gruvbrytning få tillstånd, hur kan vi fasa ut fossila drivmedel och vilka befogenheter ska egentligen ordningsvakter ha? Allt detta och mycket annat utreds just nu och kommer att ha stor effekt på det svenska samhället under lång tid.

Agera därför. Kartlägg vilka av de närmare 130 statliga utredningarna som är viktigast att nå fram till. Arrangera digitala möten med utredningen, diskutera frågorna de berör. Bjud in utredningen till ett digitalt studiebesök. Låt dem träffa viktiga aktörer och experter. Så länge utredningarna jobbar behöver alla som berörs också jobba.

Forrige artikel Debatt: Postlagsutredning – direktiven måste beakta marknadens komplexitet Debatt: Postlagsutredning – direktiven måste beakta marknadens komplexitet Næste artikel Demoskop: Demoskop: "Krisen tycks föra oss samman"
Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare

FÖRSLAG. Ledamöter som inte närvarar i riksdagen tillräckligt ofta ska tvingas betala tillbaka arvode föreslår en parlamentarisk kommitté.

– Det är förstås helt orimligt och oacceptabelt att strunta i riksdagsarbetet och ändå fortsätta uppbära riksdagsarvode, säger talman Andreas Norlén till Altinget.