C-kandidat: ”Nu är det dags att vi går över till euro”

Två decennier efter folkomröstningen börjar frågan diskuteras igen: krona, eller dags för euron? Enligt ekonomerna råder dött lopp i ekvationen – det finns ingen självklar trumf på hand med något av alternativen. Och det går bra för Sverige, vår balansräkning som land är urstark och finanserna motståndskraftiga. Väck inte den björn som sover, varför fundera på euron?

En tid av växande hotbilder

Svaret är att den politiska ekvationen om euron ser annorlunda ut än den rent ekonomiska. I dag lever vi i en tid som blir alltmer komplex och oförutsägbar, med en växande hotbild mot vårt moderna och digitaliserade samhälle. För 20 år sedan när Sverige röstade nej till att gå med i eurosamarbetet var vi nya i EU-familjen, världsläget var stabilt och frihandeln växte.

Det är dags att lämna kronan.

Sofia Jerneck (C)

I dag är läget radikalt annorlunda: Sverige är en välintegrerad EU-medlem med stort inflytande och har precis lämnat över stafettpinnen efter ett framgångsrikt EU-ordförandeskap, men med ett brinnande krig i vårt närområde och alltmer grus i den globala handeln som påverkar vår gröna omställning.

Med euron ges inflytande

Vi behöver därför mer samarbete inom EU på centrala områden som säkerhet och självförsörjning. Hoten växer mot vår fysiska säkerhet, samtidigt som handelsrelationer börjat användas som vapen. Med den auktoritära och populistiska våg som böljar över världen och påverkar demokratiska samhällen höjs behovet av säkerhet och skydd för fria samhällen och våra ekonomier.

Med euron ges inflytande inom andra politiska områden än valutasamarbetet, genom den djupare relation som uppstår. EU-kommissionen lade så sent som i mars fram två viktiga lagförslag som handlar om att stärka unionen konkurrenskraft och självförsörjande: kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act) och initiativet för gröna teknologier (Net Zero Industry Act). Vi behöver handla mer mellan oss inom EU för att öka unionens motståndskraft, och det blir enklast med samma valuta.

Sveriges utanförskap ökar 

I takt med att euron får en tydligare utrikespolitisk roll ökar Sveriges utanförskap. Det är inte bara ett finansiellt samarbete, utan även ett alltmer politiskt sådant som vi ställt oss utanför. Samtidigt ökar vår sårbarhet när andra makter i världen använder finansiella flöden som påtryckningsmedel.

I dag är 20 av 27 medlemmar med i euron, nu senast med Kroatien i januari. Samtidigt har Storbritannien med sina 68 miljoner invånare lämnat EU. Dynamiken är idag en annan. Det har lyfts att Storbritannien kanske varit kvar om de valt att lämna pundet: valutasamarbetet skapar en stabiliserande kraft som står emot populistiska svängningar. Men det vi vet med säkerhet är att Sverige blivit mer utsatt efter Brexit.

EU hålls samman av handel 

EU hålls samman av mer än bergskedjor och motorvägar: vi hålls samman av frihetliga och demokratiska värden, handel och en stark gemenskap som vuxit fram efter världskrigen.

Som land har vi tagit EU till oss och blivit en självklar del av unionen, och vi arbetar nära processerna inom eurozonen. Cirka 40 procent av all lagstiftning som tillämpas i Sverige i dag kommer från EU – och andelen växer stadigt. Under de senaste åren har vi sett att EU-gemenskapen klarar tuffa utmaningar.

SCB:s mätning i juni visar också att svenska folket är mer positiva till EU än någonsin tidigare. Ökningen har av vissa tolkats som att unionen under covid och kriget i Ukraina byggt förtroende hos svenskarna och att den europeiska gemenskapen klarar av svåra påfrestningar. Även inställningen till euron håller på att förändras. I juni ville mer än var tredje svensk inför euron – en ökning med nästan 50 procent på ett år. Under decennier var det otänkbart att Sverige skulle gå med i Nato, tills opinionen plötsligt vände. Går vi samma väg med euron?

Skrala semesterkassor i år 

I sommar blir semesterkassan skral för alla svenskar som semestrar i grannländer med euron. Kronan har under våren börjat kallas för skräpvaluta, och i Thailand kan den inte ens användas. Kronkursen importerar inflation, som skapar de räntehöjningar som fått oss att gräva allt djupare i plånboken. Tillväxten i Sverige är just nu sämst i hela EU.

Men bortom dessa omfattade ekonomiska konsekvenser för hushåll och företag i dag finns också ett långsiktigt mål: att bygga Sverige säkrare, i EU. Ensam är inte stark i ett säkerhetspolitiskt läge som blir alltmer komplext och sammanvävt med våra handelsrelationer. Ju större roll euron är på väg att få i utrikespolitiken, desto mer sårbart att stå utanför.

Calmforsutredningen gjordes för snart 30 år sedan. Nu är det hög tid att se eurofrågan ur samtidens ljus – på ett sätt som omfattar Sveriges långsiktiga säkerhet och roll i EU. Det är dags att lämna kronan.